Det var nyligen dags för årets Londonbesök och ett av de terelaterade målen med resan var TeaSmith, en tebar/butik i Spitalfields i närheten av marknaden.
Lokalen är långsmal och sträcker sig från ena sidan till den andra av byggnaden den är inhyst i. Dämpad belysning och avslappnad stämning.
Som gäst sitter man vid en lång lång bardisk och kan se på när personalen tillreder teerna.
alla bilder i det här inlägget är tagna med mobilkameran, tog ingen systemkamera med mig på resan
För mig personligen var det ytterligt bekväma säten trots de höga stolarna, alla som är under medellängd vet hur knasigt det kan bli, men jag slapp sitta med armarna i öronhöjd utan kunde hänga bekvämt på disken.
På temenyn fanns ett antal teer av alla sorter-från pu till vitt men både jag och mitt sällskap bestämde oss ganska snabbt för "avsmakningsmenyn" eller vad man ska kalla det, fem olika teer med litet tilltugg.
Just för tillfället såg denna meny ut som i länken här.
Personalen var snäll och lät mig ladda telefonen under vår besök. Stort tack även om de nog inte läser detta...
Det vita teet vi började med var ett Silver Needles, milt bryggt men med bra drag i. Bakverket t v nedan-palmier- hörde till. Har sett sådana på bild men aldrig provat dem själv tidigare. Ett slags smördegskakor.
Efter denna finstämda inledning bjöds vi ett Bi Luo Chun jag personligen gillade men kanske hade bryggt lite starkare själv. T h ovan syns de små kakorna med miso och sesamfrön och matchadippen med honung man fick ringla på med sked. Ytterligt goda kakor, de fungerade utmärkt med den salt-söta smakbrytningen.
Därefter det första av två oolong, ett grönare sådant som ackompanjerades av en kola-macaron som var minst dubbelt så stor som vanliga(och hade nåt klurigt namn med ett Q i-kan någon hjälpa mig?) men tyvärr i ärlighetens namn en aning torr och åldrig.
Sedan var det dags för ett matcha med en liten bit mörk choklad. Friskt, mjukt och utan bismaker. För mitt sällskap var det första gången hon testade och hon upplevde en viss beska, något som gick mig spårlöst förbi. Att vi upplevde det så olika.
sekunderna innan debuten begås~
Finalen bestod i ännu ett oolong av Oriental Beauty-typ, jag blev aldrig riktigt klok på vilken av de båda grader butiken tillhandahåller vi egentligen drack men min kompis blev begeistrad och diskuterade länge med personalen för att finna ut vilket av de två hon ville köpa med hem. I alla händelser var det riktigt trevligt och uppvisade den karaktär och smak det är känt för.
Till det teet fick vi tre olika praliner, smaksatta med fr v tranbär om jag minns rätt, salt kola och japansk svart vinäger.
Och en sak som verkligen tilltalade var butikens musikval, populärmusik från de senaste 50 åren(viss slagsida åt Bondlåtar vid vårt besök...men Shirley Bassey är helt ok i min bok ;) ) men på lagom volym och avslappnade låtval. Jag har märkt att min tolerans för skitmusik sjunkit rejält med åren och är
det riktigt uselt går jag ut ur butiken utan att köpa det jag var ute efter(varför i hela friden spelas de mest irriterande fjortishitsen på Lindex? Hallå?).
Tystnad är en bristvara.
Nåväl, på Teasmith var det bara nedtonat och lugnt, personalen uppmuntrade till bryggning på bryggning av varje te och vi fick själva välja när det var dags att gå vidare till nästa tesort. Väldigt stressbefriat så vi stannade i flera timmar. Åtminstone kändes det så.
Hit går jag gärna igen!
