Amber Black Tea från Yunnan Sourcing.

lyssnar på...Ryuuseigun~Onitsuka Chihiro:

Idag har jag en påse svart jag inte längre minns anledningen till att jag köpte att bjuda på, ovanligt nog kom det i en rejäl pappåse som rymde hela 200g-det var alltså färdigpackat och inte uppmätt av butiken.

I papperspåsen låg en förseglad foliepåse men något slags märkning på, tyvärr har jag vare sig den ena eller andra påsen kvar då jag faktiskt druckit upp nästan alltihop, över hälften tog jag till jobbet för att tjäna som morgonte.

Det är inte det ballaste teet på jorden men det har sina poänger. Funkar lika bra slarvbryggt för att bli starkt och lämpat att dricka med mjölk som i liten kanna under mer kontrollerade former. Mer mustigt och karaktärsfyllt än finstämt, javisst, men jag tycker jag fick bra med aromer och övertoner för en billig penning.

Har sagt det förut men det tål att upprepas, bland de billiga svarta teerna hos YS kan man göra fynd.


Doften är ganska neutral, det färdiga teet drar en aning åt plommonhållet.
Har mestadels kört detta i min lilla glaskanna eller i tekula modell större på jobbet där faciliteterna inte alltid möjliggör finlir.
95° vatten i en...stund. Brukar inte åbäka mig. Nån minut första bryggningen, sen efter känsla/smak. Man håller på tills man tröttnar, det är ett rätt uthålligt te.

För denna tvåhektospåse fick jag ge $24 och jag tycker 12 dollar/100g är ett helt okej pris för detta trivsamma vardagste.



Hågade kan spana in teet här.

'Drunk On Red'-pressat svart te från Yunnan Sourcing.

lyssnar på...

...lite pysmys från slaktfesten Higurashi. No, really.



Nu är det så länge jag påbörjade den här posten att jag inte ens vågar titta efter vilket datum det var så pinsamt är det. Har dock gett mig den på att få ihop något nu så varsågod:

Zui Hong-eller som det heter på teets sida hos YS- 'Drunk On Red' är en rätt uttig liten(100g) kaka pressat svart te som faktiskt gör skäl för namnet, det är ganska duktigt fräs i det här. En eftermiddag efter att ha hällt i mig några koppar i snabb takt och sedan hastat till tunnelbanan kunde jag känna hur hela huvudet och övre delen av ryggen blev varma på ett sätt som inte hade med fysisk ansträngning att göra, och det satt i en god stund.


Min kaka är från 2011 och jag tog den den till jobbet för någon månad sedan som ett led i mina försök att decimera te-stashen här hemma till mer hanterliga nivåer. Som en följd av det projektet har jag bjudit* intresserade kollegor på ett och annat (hittills uppskattat) te.
Tog mig även i kragen och beställde en tebricka modell mindre för att minska spill och ö h t får lite bättre ordning på skrivbordet på jobbet.

Det känns som ett rejält uppsving att kunna brygga som jag vill, egen (urgammal, men funkar) vattenkokare vid min plats, en kanna och kopp som håller ungefär samma storlek. Det enda smolket i tebägaren är att Stockholms vatten inte är lika gott som hemma. Smaken slår ibland igenom.

Nog om detta. Såhär ser teet ut:

De största,snyggaste bladen ligger som så ofta utanpå, inuti är det en aning smuligare. Men jag antar att det förfarandet också bidrar till att hålla ihop det hela.

Kakan doftar te på ett mycket rent, fräscht sätt utan egentliga noter av något annat. Lite dovt, mörkt kanske.

På jobbet har jag faktiskt inte varit överdrivet imponerad av det här, det har känts lite tråkigt och haft något lite kalkigt och strävt i munkänslan som inte gör mig speciellt begeistrad.

Här hemma har jag testat några olika bryggmetoder till för att se om jag kan locka fram något jag gillar bättre.

Färre blad och mer västerländska bryggtider lockar fram en lätt fruktighet och en trevligare känsla på tungan även om det fortfarande är lite sandpapprigt och uttorkande, men så kan ju en del te vara utan att det är något fel. Kommer dock inte ifrån att något känns lite skevt...det är svårt att sätta fingret på men för en kort stund kan jag känna på tungan hur komponenter i teet omvandlas till sockerarter. Vilket i många fall är något önskvärt, men här harmonierar inte smakerna med varandra tycker jag. Det känns mest lite underligt.

Med en släng mjölk känns det bättre men man tappar samtidigt det lite fruktiga. En fråga om smak och arbetsinsats.

Andra bryggningen blir faktiskt godare. Överlag känns det roligare på hemmaplan, men det hade jag på känn redan innan. Bäst blev det nog i den lilla kanna jag reserverat för att brygga just svart te i, en förment 'yixing' för några tior på eBay.

Det är mycket uthålligt te det här, det ska jag faktiskt ge det. Inte en enda gång jag bryggt på jobbet har jag känt att jag gjort slut på bladen, att ännu en bryggning vore meningslös för ut skulle bara komma brunt vatten. Tvärtom har jag oftast haft lite dåligt samvete när jag gått för att skölja ur kannan innan jag åkt hem. Det har känts lite slösaktigt, men att lämna något över natten i de lätt snuskiga kylarna i pentryt har tagit emot.

Mitt slutgiltiga betyg blir något i stil med 'inte oävet men når inte ända fram' kanske. Om bara det där lite pappriga hade gått att få bort så.

I butiken finns även varianter av det här från 2012 och 2013, producerade av lite annat te. Båda kostar en spottstyver. Kanske värt att testa och se om de är roligare?


*=eller prackat på kanske är rätta ordet...

Ru Yi Hong från Yunnan Sourcing.

lyssnar på...the europa machine från nya Module International-plattan, Programma!



Det har blivit en del kinesiska svarta teer här på sistone, här kommer ännu ett.
Köpt av nyfikenhet plus det billiga priset. Det tarvas alltid en stadig tillförsel av svarta teer lämpliga till frukost i detta hushåll.

Tyvärr var detta inget fynd.

Små, skurna, rätt ospännande blad som blöta doftar okej men med en svag underton av cigaretttaska som kan vara rätt ofräscht i högre dos. Tittar man närmre syns bladen skifta i grönt här och där så de kanske inte är oxiderade intill dödens gräns.

Smaken kanske inte är behäftad med direkta fel eller otrevliga bismaker men hur jag än bryggt kan jag inte få det att smaka annat än mesigt och trist. Letar efter någon smakaspekt att fästa uppmärksamheten på men går bet.
Det blir snabbt mörkt och lite grumligt men någon ackompanjerande smakstyrka står icke att finna. Ibland har det funnits en antydan till mjölig, kalkig smak/munkänsla a la Novalucol. Inget man kanske letar efter i ett te.

Som frukostte är det rent ut sagt astrist.

Teet skördades hösten 2011.

Pris: $6 fick jag ge för mina 100g så det är väldigt billigt. Här.

Imperial Pure Bud Yunnan black tea of Simao från Yunnan Sourcing.

min jpop-crush KOTOKO håller mig sällskap idag:

när jag blir stor ska jag också ha glajjor med lysdioder i överkanten...

Det andra av de två teer jag druckit särskilt mycket av under våren(det första postade jag om i mars så här går det undan...) är som synes även det ett svart te från Yunnan.

Yunnan Sourcing har både te från i höstas och årets vår-variant inne plus ett par andra snarlika sorter, alla till en väldigt liten peng($8-10/50g eller så). Min egen påse är från våren 2011 men har förvarats oöppnad tills någon gång i början av det här året.

Liksom det andra teet jag öppnade i samma veva har jag oftast bara mosat ner en försvarlig mängd blad i min lilla glaskanna, kokat upp vatten och kört tills smaken tagit slut. Eller jag tagit slut/måst gå och lägga mig/bara inte pallat mer.

Fin doft från bladen, rent, lite sött med en antydan till bränt socker.

Har bara prövat mig fram vad gäller bryggningen, en knapp minut till att börja med kanske.

Inte heller det här teet ser ju särskilt festligt ut i koppen, blackt och en aning grumligt. Det senare åtminstone delvis beroende på alla småhår. 
Drycken doftar väldigt tilltalande även om jag inte kan precis beskriva vad det är jag känner, bara att det känns fräscht och av bra kvalitet. 

Teet är mjukt men inte utan en viss skärpa som jag gillar. Den hindrar det från att bli uddlöst och tråkigt. Där finns något som jag associerar till potatis...stärkelse?

Ytterligare ett billigt, trevligt, prisvärt vardagsalternativ, lite sötare och mer publikfriande än Banna Black Gold. 

Till sist en önskan om en riktigt glad nationaldag!

~flicker message from epsilon~

2009 'Banna Black Gold' från Yunnan Sourcing.

som så ofta lite Clannad i högtalarna~

Ingen beklagar de glesa uppdateringarna här mer än jag, det har varit knepigt för en inbiten skiftjobbare som jag att hitta rutiner för ett arbetsliv som numera begränsar sig till kontorstider vardagar.

Packa väskor?
Förbereda morgondagens frukost?
Räkna ut vad man ska ha på sig?

Ofta har jag kommit hem på kvällarna och inte alls velat laga mat, är inte hungrig men sugen på casa sparris version på comfort food; svart te med mjölk. Hela förra veckan dracks det antingen det jag recenserar idag eller en annan variant, ett knoppigt, koffeinmaxat, sötaktigt Yunnan jag återkommer till.

Bara tokladdat min lilla glaskanna och sen gjort kopp efter kopp av detta galet uthålliga te; du kommer garanterat tröttna innan bladen!

2009 stod det på påsen, skördat tidig vår, inköpt drygt två år senare, påbörjat mars 2013 men det är bra fräs i det här fortfarande. Finns inte till salu för tillfället men det finns många bra alternativ i samma prisklass($6/100g betalade jag) och det kanske t o m dyker upp igen i ny årgång?

Vad jag vill säga är att den här typen av teer från just YS sällan-om någonsin-gjort mig besviken.

Spretiga, oregelbunda och ganska långa blad med distinkt gyllene knopp. Burken jag förvarar teet i är alldeles brunluddig på insidan av alla småhår bladen avgett.

Doften ur sagda burk är egentligen inte särskilt stark eller säregen-det är få övertoner av exempelvis frukt eller tobak eller vad det nu kan vara man uppfattar; om något skulle jag säga att den är lite kylig. Påminner allra mest om Ceylonte faktiskt, i det att den är rätt 'ren'.

Har som sagt bryggt detta rätt slumpmässigt för det allra mesta, en rejäl nypa blad(kanske 2-3x vad man brukar använda när man fixar te på vanligt vis) och låtit det dra en dryg halvminut första vändan och sedan känt mig fram. Få kvällar har jag tyckt att bladen börjat kännas slutkörda när jag är färdig med dem.

Lite tråkig färg kanske om man jämför med de nästan lysande orange toner man kan se i ett Darjeeling eller nepalesiskt te och det ser avgjort rätt jävligt ut med lite mjölk i...men låt inte det avskräcka.

Utan mjölk blir det inte strävt eller surt/beskt även om jag överdoserar såhär, bara kraftigt och det kvillrar lite stillsamt på tungan.

En aning svettframkallande är det också, känner mig lätt kokt efter en kopp eller två.

Robust utan att vara tråkigt skulle jag kanske vilja kalla det. Tåligt också då det verkar kunna ta en mängd olika bryggmetoder och ändå bli som jag vill ha det. Utmärkt vardagste.

Trevligt sällskap en eftermiddag som denna när utsikten utanför mest bjuder på glåmiga snöhögar.

Yunnan Bao Hong från Yunnan Sourcing.

mera japansk nu jazz/instrumental-hip hop: Doze Off med Nomak, från plattan Combine

Det andra teet jag stod och klämde på idag medan jag valde vad jag skulle dricka var detta, Bao Hong, även kallat Yi Lian Long Jing. Lustigt nog tänkte jag inte på just då att det var ett "nästan-Long Jing" eftersom namnet på påsen var annorlunda.

Kanske kommer väl till pass nu då när mitt riktiga LJ kom på skam.

Fick först upp ögonen för detta te i och med den här bloggposten jag läste en sen kväll för länge sedan på jobbet. Likheterna med Long Jing borde ju kunna ge lite tröst en dag som denna. :)

Doften tycks iallafall snarlik även för en snuvig typ som jag. Lite pain riche-vibbar kan skönjas om man sniffar länge och noga. Särskilt om bladen hunnit värmas upp i bryggkärlet medan man väntar på vattnet.

2,5g blad i en av mina stora* gaiwaner avsedda för pu erh, 80° i en lång minut d v s aningens längre, kika och avgör om det är ok-häll upp.

Jag smakar och visst finns det där, det aningen kycklingaktiga i smak/doft- mest doften då.

Men det är verkligen gott och fräscht, inte tillstymmelse till avslagenhet, samt ett intensivt, energiskt tungkviller med renhet och skärpa...wow.

 Kanske något element av frukt också...

Minst sex omgångar tror jag man kan få ut, jag orkade inte fler iallafall, och då glömde jag ändå #4 och 6 lite väl länge. Det blir så när man gör sjutton saker samtidigt. :$

Trevligt substitut till Long Jing skulle jag säga, eller, substitut och substitut, det är gott te, basta.

Om jag inte är fullständigt felinformerad så är det alltså detta te hos YS som skall vara samma sak som i blogginlägget jag nämnde, men jag reserverar mig för ev missförstånd.

Minsta förpackningen på 50g kostar $10 och det är ju riktigt prisvärt tycker jag.

 Avslutar med lite...plinkeplonk.

(ännu en bilåkarbild...måste vara nåt freudianskt.)

*=~150ml.

Några köptips från Yunnan Sourcing.

drar igång morgonen med...The Bird and The Bees version av Hall&Oateslåten I can't go for that Det och en croissant till kaffet*




 Kikade runt bland webbutiker som säljer te igår efter nyheter och ville tipsa om att Yunnan Sourcing fått in årets vårskörd av Yue Guang Bai vilket jag testade för en dryg månad sedan. Priset är fortfarande fördelaktigt: $7 för ett hekto. 

Ytterst trevligt te om än svårbestämt. :) Här.


Dessutom en hel hög med oolonger: två olika Shui Xian, dito Tie Guan Yin m fl samt några eventuellt mindre namnkunniga gröna teer.


Även dessa återförslutningsbara, rejäla plastpåsar att förvara te i. Flera olika storlekar och mängder.






*=kaffet?! Men det här är ju en teblogg? Ett ord: jobbmorgon. Glömde hjärtstartaren hemma. :P

Yue Guang Bai från Yunnan Sourcing.

ett riktigt sommarsoundtrack idag: About Us från Sillys album Intentional Scheme


Först vill jag verkligen tacka Tekoppen på Texter om te för påminnelsen om det här teet, igår lagade jag middag åt en kompis och frågade vad hon ville dricka till maten(i hopp om att hon skulle svara "te" förstås...).
Nånting grönt bad hon om, nu hade jag ju inget sådant som passade att brygga en större kanna av passande till mat-stå och fippla med gyokuro eller dylikt kändes för bökigt och skulle förmodligen inte gjort teet rättvisa, så jag greppade min påse med föremålet för dagens övningar och hoppades att det skulle gå hem trots att det inte är grönt te.

Jag utgick ifrån att detta var i princip vitt te så jag värmde min kinesiska sexdeciliterskanna, pytsade i en näve blad jag antog skulle vara tillräcklig, samt hällde på vatten, 80 grader fick det bli.
Tog ur filterinsatsen efter en liten stund, provsmakade, lät det dra en minut till och ställde sedan fram kannan.
Vi tyckte nog båda att det var succé! Ytterst smakrikt, aromatiskt, lätt fruktigt och förtjusande i största allmänhet, förmodligen omöjligt att brygga sönder och skulle säkert ha givit en eller kanske t o m två kannor till utöver de två jag gjorde i ordning den kvällen.

Bladen är otroligt vackra tycker jag, sådana här mångfärgade spretiga, silvriga teer är väldigt tilltalande för ögat. Det var nog tur att jag fått mig tillskickat en ovanligt stor och vid washi-burk av en vän i England för de 50g jag köpt tar plats så det förslår, nästan hela burken full. Vissa svårigheter att få ner dem i kannan inför bryggningen också.

Doften påminner om bi luo chun för mig, med den där lilla antydan till ketchup. God ketchup kanske skall tilläggas.

Det här var ännu ett te jag trodde skulle kunna fungera i en skål så jag har även bryggt det med lösa blad i vattnet, samma temp. Invigde min Zeze-skål dagen till ära.

Nu kan man ju tycka att det mest ser ut som soppa med torkade trattkantareller, smaken var det dock inget fel på.

När jag skulle hälla upp teet i burk passade jag på att titta lite noggrannare på bladen och slogs av storleken på knopparna. Eftersom jag nyss läst om produktion av vitt te i Heiss&Heiss The history of tea undrade jag om de kanske var av samma typ av buskar som man gör Fujians vita te av; Big Sprout/Da Hao.
Infon hos YS bekräftar möjligen detta.

Det bästa av allt? YS vill ha ytterst facila $4 för femtio gram så detta är rena kapet. Läs gärna Tekoppens egen recension av det här teet, för ytterligare ett perspektiv.

2011 Spring 'Jin Guan Yin' oolong från Yunnan Sourcing.

jag lyssnar på...Odekake från Usagi Drop OST

Det blev plötsligt tvärslut på grönt vardagligt oolong att dricka till mat i hemmet(läs: inga öppna påsar iaf-lagret bågnar som vanligt *skämshatt* ) och eftersom Tekoppen med sin recension av Yue Guang Bai påmint mig om min order från Yunnan Sourcing i höstas kom jag att tänka på mitt paket med Jin Guan Yin. Borde ju passa utmärkt till min pasta, quornbolognese och grönsaker?

"Jin" Guan Yin? kanske någon tänker nu, det heter väl Tie Guan Yin?

Helt riktigt, TGY är TGY. Detta är dock något lite annorlunda, sticklingar av varietalen Huang Jin Gui som ympats på Tie Guan Yin-buskar, på samma vis som jag antar man gör med fruktträd, rosor och liknande. Resultatet fick ett namn med element från båda sina föräldrar.

Disclaimer: jag har faktiskt inte druckit skitmycket TGY i mitt liv, Funalliances, NK teshops och en och annan provpåse så jag ber om ursäkt i förväg om jag verkar vara ute och cykla nedan. Huang Jin Gui känner jag inte till alls. Fann dock detta vara ett riktigt smaskigt vardagste för de $7.50 jag gav för mina 50g.

Ganska små, oregelbundna bollar i ljust och mörkt grönt plus en del småbitar. Trevlig, ren doft.

Jag tippar att 95° är en lämplig temperatur för det här så jag pytsar en dryg msk blad i min Hario ChaCha-kanna(en utmärkt oolong till maten-kanna, rymmer ca 4,5 dl och har en stor, användarvänlig nätkorg man lätt fiskar upp när man vill avbryta bryggandet. Finns på Johan&Nyströms butik på Swedenborgsgatan i hufvudstaden. Annars emellanåt på eBay.)

Det får dra en minut eller så första vändan. Munkänslan är lite tjock-slemmig och teet som beskrivits ibland ha något mjölkigt i smak ger mig ett trevligt om än inte våldsamt starkt tungkviller och en känsla som är något mitt emellan en smak och en....förnimmelse som räcker en bit ner i halsen.

Den där känslan är något jag märkt att jag söker efter i ett te, mer och mer.

Det mjölkiga kanske skulle kunnat vara något lite tjockt, tätt i doften. Jag vet inte. Smaken känns ganska renodlad, den är inte 'matig' som mitt Mao Xie, inte syrlig som TGY kan vara utan rent sträv, enkel och väldigt tilltalande faktiskt. Möjligen lite av det som kallas 'blommigt'. Svagt sött?

Funkar utmärkt till maten.

Sniffar lite på bladen medan jag väntar på att vattnet ska bli varmt inför andra bryggningen. De har hunnit svalna och doftar otroligt gott, som efter ett vårregn under den tiden i maj innan det hunnit bli riktigt varmt och jag kommer att tänka på skolresan i nian som gjordes till Gotland mitt under denna tid. Blir lite vemodigt nostalgisk faktiskt.

/nostalgiutbrott


Bryggt i gaiwan* blir mjölk-karaktären tydligare, som en antydan till varm mjölk i bakgrunden. Vill dock förtydliga att detta på intet vis rör sig om ett smaksatt te, inget 'milk oolong' med otäcka smakämnen tillsatta. Har fått ett sånt en enda gång och det var en skräckupplevelse av plast och bränt gummi-karaktär.
Runt bryggning 4 eller 5 tittar det fram något citrusaktigt emellanåt. Även om jag pressar teet tycks det inte ge ifrån sig några bismaker. Snarare bleknar det bara smakmässigt undan för undan(tungkvillret bevarat!) varefter jag brygger det, och det blir säkert nio-tio omgångar med bryggtider på 3-4 min mot slutet. En värdig sorti.

Vill någon prova själv så saluför butiken just nu höstskörden 2011 till samma pengar.

Jag är faktiskt väldigt nöjd med det här teet och kan verkligen rekommendera det om man vill ha ett trivsamt vardagsoolong. Prisvärt och gott.

Till sist, för att det är en sån dag, lite sjuttiotalspop:

*=alla bilder är från denna session, igår var det för mörkt

2010 Feng Qing 'Grade 1 Mao Jian' från Yunnan Sourcing.

jag lyssnar på...巫女(Miko) från Star Driver OST 1(och den som tycker det blivit mycket SD på sista tiden har alldeles rätt)


Okej, nu blir det lite pinsamt igen. För att skriva den här posten fick jag gräva djupt i min purchase history på eBay för att ens hitta rätt namn på teet, för på förpackningen står inte mycket med skrift jag kan läsa. Köpte påsen den 28 oktober 2010. Öppnar den alltså nu.

Priset var $8.90 för 200 g så det var en billig penning för vad jag antar är ett trevligt vardagste. Har inte hittills fått nåt jag tyckt varit skräp från YS, så jag antar att så inte heller nu är fallet.
Det är alltså något slags enklare svart te av Yunnantyp, men det doftar inte dumt när jag river upp påsen för att hälla över i en mer användarvänlig burk, och viss andel knopp skymtas. Skulle säga att det doftar lite frukt-plommon/druvkärna, och lite rökigt. Kanske även kola..?

Väldigt fin förpackning i mitt tycke. =)

I och med att det köptes för så länge sedan finns inget kvar hos Yunnan Sourcing(detta tycks vara det närmaste man kommer), men den som så önskar kan få ett prov av mig. Lämna en kommentar.

Testar en bryggning med 95-gradigt vatten och sisådär 1.5x den mängd blad jag vanligtvis skulle tagit till min lilla glaskanna, så det blir någon slags halv-gong fu-proportioner. En minut får det dra. Doften på det nyss bryggda teet är omisskännligt Yunnan-aktig. 

Det kunde gott och väl fått dra lite till, men smaken är mjuk, vänligt söt och har en fräschör som tilltalar. Med några ingefärskakor från F&M lyste det upp årets gråtristaste dag avsevärt.
Två bryggningar till blev det på den omgången blad, en på en minut och den sista på två.

Den gången dracks det alltså utan mjölk, bryggt som jag oftast gör på morgonen(rejält med blad och liberal inställning till bryggtid-hellre för länge än för kort) och med mjölk i är fruktigheten tydligare, vad för sorts frukt det lutar åt är svårare att beskriva. Torkad variant, någonting associerar till den sorts fruktsmak som kan komma ur choklad, dock ej röda bär-variant, det är nästan ingen syra i detta.

Jo, någon form av kakao-association är nog det närmaste jag kommer.

Ett trevligt te men som första kopp på morgonen föredrar jag sorter mer åt Ceylon- eller Assam-hållet, inte bara för smakstyrkans skull, de fungerar även bra med det som äts till utan att försöka sno showen.

Reserverar detta för tillfällen då det kan drickas ensamt, jag tror jag får ut mest av det på det viset.

2010 Yunnan Sourcing "Yi Dian Hong" shu.

i min iTunes....jikan keika, även den från Usagi Drop(fantastiskt soundtrack, animen lär vara bra också)

Fick en liten påminnelse om den här kakan häromdagen och tyckte det var en god idé att prova den, så medan regnet öser på utanför bräcker jag loss en bit av den lilla kakan-bara 100g.

Yunnan Sourcing tar f n $3.80 per st, blir man riktigt begeistrad kan man gå loss på en hel tong för $23.30. Mer om teet här.

Och när jag vecklat upp omslagspapperet och lagt fram kakan för att ta en bild, då la kamerabatteriet av. Tack för kaffet.
Nåja, det skadar ju aldrig att lufta teet så det får ligga i fönstersmygen då. Kakan luktar milt, organiskt och fräscht. Faktiskt påminner doften om hur det kan lukta i en blomsteraffär. Inte blommor per se, men...grönt.



Efter att jag bräckt loss och mätt upp ~7g te värmer jag kannan, sköljer teet ca 20 s och brygger sedan en knapp halvminut. Sniffade på både sköljvattnet och första bryggningen och det luktar shu, men utan de riktigt fiskiga/ladugårdsaktiga aromerna utan mera cleant eller vad jag ska säga(även om jag har vissa aversioner mot just det uttrycket). Avsaknad av wo dui kanske?

Smaken är enkel, med en trevligt bomullsaktig munkänsla. Inga skarpa hörn men en strävhet jag annars förknippar med taiwanesiska oolonger. Det är nästan så jag anar en svag sötma, och eftersmaken ger efter en liten stund också ifrån sig något lite svagt sött.

aningens underexponerade bilder idag, det är banne mig inte fotoväder ute-

Gillar känslan i munnen överhuvud taget, både teets själva textur och hur jag upplever eftersmak och tungkviller. Mycket lite uttorkande känsla också.

Fortsätter med några ganska korta bryggningar på knappa 20s och teet har en viss skärpa men utan att vara rivigt eller aggressivt. Lite mera drag bara kanske man skulle kunna säga.

Runt bryggning sju mattas intensiteten av vilket kanske är att förvänta.

För att summera så får jag nog säga att jag föredrar detta framför det lösa teet från Mengku jag provade härförleden, främst för att det saknar den lilla vassa ton jag uppfattade i det, och för att det bjuder på något lite mer unikt smakmässigt. Det känns helt enkelt lite mindre middle of the road-shu, lite mer eget.

Med reservation för personlig smakpreferens!

2007 Mengku Grade 1 loose ripe pu erh från Yunnan Sourcing.

jag lyssnar på...闇の彼方へ från Rewrite OST

Istället för att dricka aggro-dancong plockade jag fram en påse shu i förhoppning om att få en hyfsat trevlig testund medan jag försökte få ett samlat grepp om alla lösa bilder här hemma som behöver ramar och/eller passepartouter.

Köpte detta shu dels för att det fick hyfsade vitsord på annan plats på webben dels för att det är billigt($4.90/100g) och sålunda kan funka som vardagste.

hoppsan, checka möglet mitt i bild..! :D

Doften är inget speciellt, det luktar-shu. Inte speciellt lagårds- eller fiskaktigt men en viss värme kan jag skönja.
Samma kanna som sist, började med 5g blad, varken mycket eller litet.

Jag sköljde en gång och bryggde sedan 2-3-4 ggr, en viss strävhet kanske men inte överdrivet mycket. Senare bryggningar saknar detta, de sista två-tre lutar åt sött vatten. Helt ok. Inget som sticker ut åt något håll, varken bra eller dåligt.




Är inte den som sträcker ut en pu erh-session i det oändliga med timslånga bryggomgångar, tycker det är helt ok att lägga av när smaken börjar lägga av, förstår inte varför man ska vrida det sista ur bladen tills de skriker(möjligen vore det annat om man betalat sjukt mycket för nåt ultra-speciellt och sällsynt te?) utan är helt nöjd med de 7-10 kannor man kan få. Det brukar finnas en speciell punkt där jag känner att teet liksom börjar dö och jag tycker sällan det är värt det att fortsätta särskilt långt bortom den. Någon annan kanske känner annorlunda. :)

Tilläggas bör kanske att 'grade 1' i det här fallet inte är en beteckning på kvaliteten utan bladstorleken. Vad jag vet finns det nio numrerade kvaliteter där 9 har störst blad, 1 minst. Sedan finns två till, te ji och gong ting som har ännu finare blad. Genom att blanda olika bladstorlekar kan man styra smaken vad jag förstår. =)

F ö börjar min vattenkokare ge upp...det kanske är dags att investera i en Aquagrad? Har hittills inte sett någon annan variant som verkar lika bra. Vet någon var man kan köpa modellen av metall?

Gold Bud Bi Luo Chun från Yunnan Sourcing

jag lyssnar på...Roundabout drive~Arai Akino

Köpt för snart två år sedan hösten 2009, still going strong. Visar inga tecken på att ha tappat i arom utan fyller hela köket med sin doft när man brygger.

Antar att deras Yunnan "Black Gold Bi Luo Chun" Spring 2011 Yunnan Black tea är årets motsvarighet, 100g går lös på $7 plus frakt.

Brygger oftast detta i en liten kanna, gaiwan torde gå lika bra.

Måttar upp blad på känn, hellre lite mer än mindre, reglerar hellre styrkan med bryggtider.



Små, knorviga gyllene bollar som luktar aningens sötaktigt.

Dagens övningar, knappt två teskedar(som i skedar man använder, inte standardmåttet) i 2dl-kannan. Bryggt i 30/20/25/30 s respektive. Your mileage may vary.

något grå och tråkig bild men vädret var verkligen inte det bästa för fotografering idag

Smakstarkt te, dock utan tråkigheter som bitterhet eller beska. Inte bara doft utan även smak kan dra åt bränt socker, som när man smälter strösocker i stekpannan för matlagning. Lite maltigt.

Fjärde bryggningen på bilden ovan. Det duger gott och väl för minst en till!

Överraskning från Yunnan Sourcing.

jag lyssnar på...81 summer~Uyama Hiroto


Viss förvirring utbröt när jag packade upp mitt paket från Yunnan Sourcing häromdagen. Visste att jag beställt pu i lösvikt samt några svarta teer-men detta? En minikaka shu?



Trodde först att någon varit snäll och skickat med ett prov, men sådana brukar vara mindre... Fick gå tillbaka och läsa orderhistoriken och jo, mycket riktigt står kakan listad på beställningen. Mycket märkligt, har inget som helst minne av detta.

Kanske något jag lagt i korgen och glömt ta bort när det var dags att betala?

Ångrar absolut inte att jag har den ska jag tillägga, den doftar lovande, kostade knappt något($3.20) och jag har i vilket fall som helst varit nyfiken på deras egna teer. Nu har jag chans att prova!

/brydd

2010 Yunnan Sourcing 'Yi Mei Ren'.

jag lyssnar på...Zannin na kougeki från Rozen Maiden OST

Vi fortsätter väl med teskåps-arkeologin en stund till..




Idag ett svart te jag köpte i oktober förra året från Yunnan Sourcings eBay-butik, de(eller han kanske) har sedan dess flyttat till egen sajt med lite lägre priser då de slipper lägga på för eBays avgifter. Jag handlar gärna därifrån, man skeppar grejerna snabbt och är trevliga på mailen. Har hittills inte heller fått något jag inte tyckt om därifrån.

Enligt uppgift är detta te tillverkat av samma variant av teplantan man annars gör pu erh av, den storbladiga sorten.







Som synes ser bladen inte så märkvärdiga ut, de är rätt enhetligt brun-grå med enstaka mer gula eller orange stråk. Dock ganska stora, inga söndriga småbitar i påsen.
Torrt doftar det fruktigt och en aning tobaksartat. En tung, kompakt doftupplevelse, trots att jag inte skulle säga att det doftar jättestarkt. Får en kall, lite mentholaktig känsla i svalget när jag andas in.

Jag lägger en rätt rejäl näve blad i min förvärmda lilla porslinskanna, bladen ger ifrån sig ett moln av katrinplommonsöt doft. På med kokande vatten, väntar en knapp minut.

Hur skall jag nu beskriva detta te?
Det är lite sött, en aning fruktigt, inte rökigt, nånting i bakgrunden man kanske kan kalla bränt socker? En munkänsla som bomull. Dessutom den här nästan kolsyreaktiga kvillrande känslan på tungan man kan få av vissa oolonger.

Inga toner av läder(du märker att det nästan är lättare att säga hur det INTE är men det beror mer på mig och mina svårigheter att sätta ord på saker och ting) utan har en säregen och distinkt egen smak jag förknippar med kokt, mjölig potatis om man äter den med skal. En torr, brun ton men kryllar absolut inte ihop tungan med astringens.
Kanske är det maltighet jag är ute efter? Bah, knepigt.




Men jag är inte ledsen, det ÄR svårt att hitta rätt ord(och sortera intrycken!). Läste dessutom den här posten några dagar tidigare, inemellan jag drack en stor kopp av teet och tittade på Iryu 2(ja, ibland har jag svårt att göra en enda sak. Ibland inte.). OBS varning för mycket text...

Andra bryggningen-30 s- är om möjligt ännu mjukare och kanske lite mer balanserad smakmässigt.

Tredje omgången gjorde jag lite på känn, men nån minut eller en och en halv kanske. Det blev aningen kärvt men det är fortfarade sött under det.

Bryggt gong fu är det dominerande intrycket bränt socker och en mild men trevlig känsla på tungspetsen, fruktsmakerna tar mindre plats.

Årets skörd finns att köpa här. 100 g kostar $6.50 och billigaste frakten $8.