Några nya i samlingen.

lyssnar på...Miu-reverse från Bungaku Shoujo Memories Soundtrack 2 - Sora Mau Tenshi no Chinkonkyoku

Ville bara tala om att jag uppdaterat sidan med anime-yunomi för den som är intresserad. :)

88 Nights shincha från Hakoniwado.

jag lyssnar på...ledmotivet till snutserien Strawberry Night

Först av allt vill jag be om ursäkt för att jag skriver om ett te som inte finns i butik längre, men jag gillade det såpass att jag kommer ha det på min lista inför nästa år.



Det doftar en aning frukt i påsen samtidigt som det påminner om nötter(cashew?) och det där matiga, kokt kött-aktiga(eller så är det bara jag som har hallisar efter över tio år utan kött...)som jag hittills bara känt från Long Jing och dess kusin Bao Hong, men det kanske är vanligt bland bra sencha också?

Härligt mjuk och följsam munkänsla och det nötiga, matiga följer med. Trevligt bett, en välbalanserad bitterhet i bakgrunden. Brygger man det lite mildare är det fortfarande smakrikt och känns komplett på något vis.

Sjukt gott helt enkelt.

det är något nästan blå-grönt över färgen på denna första bryggning

Bilderna kan ev kännas lite mörka idag, det är faktiskt rätt sent här-över middagstid men jag hade en något mindre fantastisk teupplevelse på lokal tidigare som jag kände att jag måste komma över-och vad bättre än att plocka fram något riktigt, riktigt bra?

Jag har använt mig av 3-3,5g te till 100-120ml vatten vid 70° när jag provat det här teet med en första bryggning på ca 40s, sedan har jag känt mig fram.

Eftersmaken är varken såvärst bitter eller söt utan istället är en fräsch och lite skarp känsla det dominerande intrycket, det känns liksom...bara bra. :) Tungkviller!
Samt något litet, lätt kylande efter en stund.

Och nu är påsen snart slut och det blir många månaders väntan på nästa års skörd...

Ett trevligt impulsköp.

Hade för länge sen en period när jag lyssnade massor på gammal OutRun-musik, detta är en av låtarna jag fortfarande lyssnar på-Passing Breeze(lounge suite). Fantastiskt att den fortfarande ligger uppe förresten.





Häromdagen lyckades jag äntligen gå förbi Utopia på Odengatan en dag när de hade öppet, och dessutom rea på allt i butiken* och det tog inte många ögonblick innan jag fick syn på de här fyra:

De stod travade i varandra och såg fina ut på håll, men när jag började plocka med dem och såg att det var fyra olika motiv, inte likadana koppar så var det förstås kört.

Ros?

Magnolia? Men vad är då det där som ser ut som granatäpplen..? :O

Krysantemum kanske?

Ingen aning...

Tror jag avslöjat mina ruttna kunskaper i kinesisk botanik nu. :P  Ev mer insatta kan ju komma med förslag...

Undersidan ser ut såhär-jag kan förstås inte läsa en rad men tar tacksamt emot info från de som kan.

Samma sak gäller för det som står på motstående sida som blommotiven-och är detsamma på alla kopparna.

När jag skulle till att betala frågade jag kvinnan i kassan medan hon slog in kopparna i silkespapper ifall hon visste något om dem(butiken säljer  både gammalt och nytt så ifall det fanns någon historia bakom vore det ju skoj) och fick till svar att de kanske kom från nåt gammalt lager som nån hittat och isåfall kanske var tillverkade på sjuttiotalet. Hon visste inte säkert för det var inte hon som åkte till Kina för att köpa in och leta grejer.

Men eftersom det är hörsägen i två led så lägger jag in en brasklapp.


För mig ser de iallafall handmålade ut, men jag är ingen kännare.

En kopp kostade 48 kr och det fanns åtminstone ett set till vad jag kunde se. och så 15% rabatt på det.

Tisdagskväll.

lyssnar på...Oda Kazumasas Sayonara wa iwanai*


Jag gillar vardag. Det är nåt avslappnat och skönt över att det inte händer så mycket, och att inte ha något behov av att det händer speciellt mycket heller.

Ibland känns det lite som det är lite press att hitta och dricka de häftigaste teerna man bara kan lägga vantarna på, att man skulle missa något annars.

Jag vet inte det jag. En kväll i veckan drack jag detta billiga te ur denna för mig kära men fullständigt ospeciella kopp-den torde ha funnits i tiotusentals exemplar när det begav sig-och det var riktigt, riktigt trevligt. Det är ett vänligt te med en försiktig doft jag gillar mycket, och jag uppskattade den friskt gröna färgen på teet. Bryggde nya omgångar långt efter att jag fått ut det bästa, men det var en stilla kväll och det liksom bara fortsatte.

Och jag uppskattade mitt te och min kopp för vad de var. Nog så.









*som jag fastnade för när jag tittade på Triangle.

Shoryu Kyusu från Everyone's Tea.

snöat in på Café Americaine idag-just nu Stories and flames(22 p.m. mix)


I samma veva som jag skaffade mig shincha kände jag att det vore kul med en riktigt riktig kanna att brygga det i nu när jag skulle få finbesök och allt. Och den här hade jag redan slemmat över ett tag.

Visade sig vara ett bra köp.

Och så otroligt lätt, som vore den gjord av balsaträ.

180ml rymmer den och funkar således bra för att brygga upp till 150 av dessa. Oftast har jag kört 90-120.


Hugade kan titta här. 

Det var f ö ytterligare en intressant sak med det här; att kannan så tydligt gör saker med smaken på teet. Innan den var inkörd kändes allting alltför skarpt, 'toppnoterna' blev liksom överstyrda och teet blev nästan aggressivt.  Tror dock den har börjat lugna ner sig lite nu, att lämna färdigbryggda blad i den över natten ett antal gånger lärde den nog veta hut.

Nu är vi kompisar.

 Innan detta var jag ganska osäker på det där med bryggkärl och koppars inverkan, jag menar alltså att jag inte visste om det var något jag ens skulle uppfatta alls men nu plötsligt verkar allting göra olika saker med teerna. Blir snart jobbigt att hålla isär. :O

Yame houjicha 'Mare' från Hakoniwado.

konstig dag kräver konstig musik så idag är det Ozric Tentacles för hela slanten



Hittills i mitt liv har jag bara provat ett enda houjicha; det var en påse på rea från JFKs hylla med grejer där datumet gått ut så den kostade inte många kronor och var typiskt snabbköpste...men för några tior fick man två hekto som funkade utmärkt till mat i mitt tycke och dessutom värmde bra.
Sånt här te får den egenskapen då rostningen utvecklar ämnet pyrazin som ökar blodcirkulationen.

Ibland har det känts som jag har varmvatten rinnande över fötter och händer.


Idag och igår har jag lattjat med en av provpåsarna från Hakoniwado; via TeaChat kan man för endast portokostnad få prova en hel massa teer med olika teman; den här omgången-som var den första jag hoppade på-var alla teer från just denna butik.

Är man det minsta intresserad av te är det ett fantastiskt erbjudande tycker jag, begriper inte att jag inte började tidigare.  =_=

Torra doftar bladen något obestämbart, i kannan just innan jag hällt dit vatten något annat lika obestämbart...någon sorts mat jag verkligen borde veta vad den heter men icke.

På teets sida finns bryggförslag; dem har jag använt mig av som utgångspunkt och tycker de funkar ganska bra. Nittio grader värmde jag vattnet till.

Första gången jag bryggde smög det sig dofter ut i hela huset(läs: 60kvm femtiotalskvart), jag smakar och sniffar och varje gång känner jag något annat, det luktar frukt, det luktar fisk, mat, godis, kola...satan. Famlar efter namn på allt men nej, det bara blixtrar förbi och är borta, men det är inga blyga förnimmelser utan kan uppfattas tydligt...syltad frukt.
Själva smaken är betydligt mer balanserad och välkomponerad än min reapåse; man slipper känslan av att dricka en böckling.

Även om jag nu inte störs jättemycket av fiskighet.

Här finns en helt egen karaktär...det pågår en massa saker hela tiden och alla dessa dofter, blir helt yr...

Munkänsla som mjuk mocka, helt utan taggar men har textur och nånting på tungan påminner om alla dessa balhyocha...

Dessutom den värmande känslan i händer och fötter-pyrazinet. Perfekt en halvvarm julidag med hot om regn....inte. *kokt*

Det går även utmärkt bra att glömma teet i kannan en fem-tio minuter kan jag rapportera. Koncentrationsförmåga som en fruktfluga här borta idag. :P

Två saker jag kommit fram till på sista tiden:

1. Jag är inte så förtjust i sött te(alltså som är sött i sig självt) annat än i undantagsfall(balhyocha och nån enstaka gång Oriental Beauty*).

2. Jag föredrar andra smakprofiler framför 'fruktig'.**

Det här teet är ingetdera, utan bara ett schysst te som inte skriker åt en, utan är en mer stillsam närvaro. Som någon man är så bekant med att man inte behöver så många ord. Även om det blev en hel drös för att försöka ringa in intrycken...att jag ens fick jobba med sensorik när det begav sig är en gåta, skulle knappt kunna beskriva en banan smakmässigt.


Billigaste frakten för en påse på ett hekto går på cirka 35 kr, dyraste(och snabbaste) på omkring 140.
Butiken tar PayPal, bra där.



*=OB är f ö fullständigt värdelöst att dricka på lokal, ingen brygger det starkt nog och in i köket på Grand Hotel blir jag nog inte insläppt :P
**=gäller både smak och doft

Svart nepalesiskt från Leaf.

idag kör vi Guilty Crown SoundTrack Another Side 01; Kessen här hemma


Det här är det enda te jag köpt från tebutiken Leaf, och jag gjorde det just för att det var nepalesiskt.

Själva kallar de teet  'svart te från världens tak' och det är ju poetiskt och så men vill man ha lite mer fakta så framgår det i en inforuta att det är från en tegård som heter Maloom. Denna lilla plantage  ligger i ett tedistrikt vid namn Ilam. Visst googlande gör att jag gissar att detta är ett FTGFOP, men år eller plockning framgår dock icke.

Doften påminner mig om det fullständigt förtjusande teet från Mim estate som jag skrivit om tidigare, med den skillnaden att doften är renare, utan det lite bröd/kryddiga stuk som Mim har. Det är dock inte till nackdel, inte alls. Och det är lika aromatiskt.

 Kokar upp vatten till 95°, lägger en dryg msk te i min lilla glaskanna och låter det dra i mer eller mindre två minuter(räknar i huvudet och det kan ju bli lite...oexakt), förpackningen anger fyra.

Smaken har en skärpa som vetter åt bitterhet* men hela tiden håller sig på rätt sida gränsen och en fantastisk krispighet och aktivitet på tungan och en eftersmak som sakta blir lite söt men fortfarande är tydlig och klar. Gott ju!

Teer jag brygger och dricker på västerländskt vis brukar jag vanligtvis provdricka utan mjölk ur koppen jag fotograferat för att sedan dricka resten av teet med mjölk ur större kopp, men detta kändes det synd och skam att hälla mjölk i. Testar dock det med i konsumentupplysningssyfte. Men bara lite, lite.

Körde en omgång till på ytterligare två minuter och det blev hyfsat men mest lite sött, tycker nog inte egentligen det håller för mer än en bryggning. Tror jag håller mig till en enda på tre i fortsättningen.

alltid lika spännande med blött svart te i småbitar, men för helhetens skull då...

Leaf vill ha £4.40 för femtio gram, och jag vill minnas att frakten gick på cirka 40 kronor den med. Här.

*=bittert=gott; beskt=inte gott. Typ.