Jag gillar vardag. Det är nåt avslappnat och skönt över att det inte händer så mycket, och att inte ha något behov av att det händer speciellt mycket heller.
Ibland känns det lite som det är lite press att hitta och dricka de häftigaste teerna man bara kan lägga vantarna på, att man skulle missa något annars.
Jag vet inte det jag. En kväll i veckan drack jag detta billiga te ur denna för mig kära men fullständigt ospeciella kopp-den torde ha funnits i tiotusentals exemplar när det begav sig-och det var riktigt, riktigt trevligt. Det är ett vänligt te med en försiktig doft jag gillar mycket, och jag uppskattade den friskt gröna färgen på teet. Bryggde nya omgångar långt efter att jag fått ut det bästa, men det var en stilla kväll och det liksom bara fortsatte.
Och jag uppskattade mitt te och min kopp för vad de var. Nog så.
*som jag fastnade för när jag tittade på Triangle.
No comments:
Post a Comment