Det blev plötsligt tvärslut på grönt vardagligt oolong att dricka till mat i hemmet(läs: inga öppna påsar iaf-lagret bågnar som vanligt *skämshatt* ) och eftersom Tekoppen med sin recension av Yue Guang Bai påmint mig om min order från Yunnan Sourcing i höstas kom jag att tänka på mitt paket med Jin Guan Yin. Borde ju passa utmärkt till min pasta, quornbolognese och grönsaker?
"Jin" Guan Yin? kanske någon tänker nu, det heter väl Tie Guan Yin?
Helt riktigt, TGY är TGY. Detta är dock något lite annorlunda, sticklingar av varietalen Huang Jin Gui som ympats på Tie Guan Yin-buskar, på samma vis som jag antar man gör med fruktträd, rosor och liknande. Resultatet fick ett namn med element från båda sina föräldrar.
Disclaimer: jag har faktiskt inte druckit skitmycket TGY i mitt liv, Funalliances, NK teshops och en och annan provpåse så jag ber om ursäkt i förväg om jag verkar vara ute och cykla nedan. Huang Jin Gui känner jag inte till alls. Fann dock detta vara ett riktigt smaskigt vardagste för de $7.50 jag gav för mina 50g.
Ganska små, oregelbundna bollar i ljust och mörkt grönt plus en del småbitar. Trevlig, ren doft.
Jag tippar att 95° är en lämplig temperatur för det här så jag pytsar en dryg msk blad i min Hario ChaCha-kanna(en utmärkt oolong till maten-kanna, rymmer ca 4,5 dl och har en stor, användarvänlig nätkorg man lätt fiskar upp när man vill avbryta bryggandet. Finns på Johan&Nyströms butik på Swedenborgsgatan i hufvudstaden. Annars emellanåt på eBay.)
Det får dra en minut eller så första vändan. Munkänslan är lite tjock-slemmig och teet som beskrivits ibland ha något mjölkigt i smak ger mig ett trevligt om än inte våldsamt starkt tungkviller och en känsla som är något mitt emellan en smak och en....förnimmelse som räcker en bit ner i halsen.
Den där känslan är något jag märkt att jag söker efter i ett te, mer och mer.
Det mjölkiga kanske skulle kunnat vara något lite tjockt, tätt i doften. Jag vet inte. Smaken känns ganska renodlad, den är inte 'matig' som mitt Mao Xie, inte syrlig som TGY kan vara utan rent sträv, enkel och väldigt tilltalande faktiskt. Möjligen lite av det som kallas 'blommigt'. Svagt sött?
Funkar utmärkt till maten.
Sniffar lite på bladen medan jag väntar på att vattnet ska bli varmt inför andra bryggningen. De har hunnit svalna och doftar otroligt gott, som efter ett vårregn under den tiden i maj innan det hunnit bli riktigt varmt och jag kommer att tänka på skolresan i nian som gjordes till Gotland mitt under denna tid. Blir lite vemodigt nostalgisk faktiskt.
/nostalgiutbrott
Bryggt i gaiwan* blir mjölk-karaktären tydligare, som en antydan till varm mjölk i bakgrunden. Vill dock förtydliga att detta på intet vis rör sig om ett smaksatt te, inget 'milk oolong' med otäcka smakämnen tillsatta. Har fått ett sånt en enda gång och det var en skräckupplevelse av plast och bränt gummi-karaktär.
Runt bryggning 4 eller 5 tittar det fram något citrusaktigt emellanåt. Även om jag pressar teet tycks det inte ge ifrån sig några bismaker. Snarare bleknar det bara smakmässigt undan för undan(tungkvillret bevarat!) varefter jag brygger det, och det blir säkert nio-tio omgångar med bryggtider på 3-4 min mot slutet. En värdig sorti.
Vill någon prova själv så saluför butiken just nu höstskörden 2011 till samma pengar.
Jag är faktiskt väldigt nöjd med det här teet och kan verkligen rekommendera det om man vill ha ett trivsamt vardagsoolong. Prisvärt och gott.
Till sist, för att det är en sån dag, lite sjuttiotalspop:
*=alla bilder är från denna session, igår var det för mörkt
No comments:
Post a Comment