2013-10-27

Hakutōmochi från Minamoto Kitchoan.

i högtalarna-Ikimono-Gakaris Hanabi, en gammal Bleach-låt


Det blev en sväng till London nyligen så jag fick med mig en ny påse blandade wagashi från Minamoto Kitchoan.

Fick och fick, det var en av resans höjdpunkter för mig. Hade köpt betydligt fler sorter om jag kunnat(vissa är sådana färskvaror att de måste förvaras kallt och ätas inom några dagar så jag höll mig till det lite hållbarare utbudet).


Idag en bönkaka smaksatt med vit persika.






Den är precis så pytteliten som bilden indikerar; som en knappt medelstor jordgubbe eller så.
(hej och välkommen till vintertiden förresten, därav de gråmurkiga bilderna... =_= )

Ingen doft alls nästan men jag har något slags halvt utbruten smygförkylning så lite inte på mig.





Jag är rätt förtjust i den lite degiga, klistriga konsistensen på mochi och blev inte besviken på den här lilla biten, höljet är mjukt, kletar fast i snart allt sagt allt det kommer i kontakt med men har det där trevligt sega tuggmotståndet jag ville åt.

I mitten den skära bönpastan som i förstone inte tycks smaka persika alls men ge er till tåls så kommer en stillsam viskning av persikoarom, precis lagom kontrast till det söta skalet.




Skulle inte ha några problem att äta en hel presentask såna här till teet men har ju hut i kroppen så jag bad bara om en i kassan...

Dumt nog minns jag inte var styckepriset var och på butikens sida står bara vad man får ge för ett 12-pack(£16).





Riktigt trivsamma små saker och jag köper dem gärna igen.




2013-10-20

Hosen sencha från Ippodo.

lyssnar på...Kyokaisen no sogaikan från soundtracket till "nya" Rozen Maiden




Ippodo har jag hört mycket(och bra saker!) om både här och där och när jag i våras var på teprovning
på KIKI(nya datum 1 och 2 november-gå om du har chansen!) passade jag på att haffa en påse Hosen, som jag fått mig rekommenderat som bra att börja med ur deras utbud.





Inget fel på utseendet på bladen här, mörkt gröna, glänsande, tunna. De avger en kärv, ren och torr doft som tilltalar åtminstone mig.


Färdig doftar drycken sådär vagt av kokt kyckling. De blöta bladen ligger mitt emellan brysselkål och spenat.


Men tyvärr är jag lite besviken på det här teet. Jag må ha haft höga förväntningar men några av dem skulle väl kunna ha infriats?
Hur jag än fipplat med bryggtider, olika kärl och koppar, temängder och annat får jag bara en kopp som känns rätt ospännande, utan någon särskild egen smak eller karaktär. Det är blackt och tråkigt. Uppfyller baskraven men inte så mycket mer.

Jag kan palla rätt hög beska nuförtiden men där måste vara något mer som kompletterar.






Jag har ökat bladmängden, minskat den, testat olika temperaturer/tider/kannor, använt min banko för att klippa beskan, druckit ur min bizenkopp som verkligen dämpar bitterhet men icke. Det förblir sturigt, ocharmigt. Inget jag försökt mig på har lockat fram den minsta karaktär eller egenhet att tycka om.

Bäst blir det bryggt i porslinskanna med plastfilter från MUJI. Då är det fortfarande väldigt enkelt i smaken-som ett sorts Blåvitt-sencha-men jag känner mig betydligt mer vänligt inställd till vad jag fick i koppen. Eftersmaken är okej, lätt tungkviller och trevlig raspighet men ingen framträdande sötma eller umami.

Innerst inne hoppas jag att jag helt enkelt fått en påse som legat lite för länge på hyllan och tröttnat lite på livet, och om jag någon gång lägger en beställning direkt från Ippodo kommer jag försöka igen för det känns så deppigt att bara ge upp. Så här pass dyrt te vill jag verkligen få ut mer av.







En liten tröst i bedrövelsen var dock att bladen efter avslutad bryggsession är möra och mjuka nog att göra sallad på.

Min påse gav jag ca 270 kr för tror jag, men det är betydligt billigare i Ippodos webbutik; ¥1500 vilket är dryga hundringen i skrivande stund. Frakt tillkommer förstås-för en enda 100g-påse lika mycket till, men då går leveransen med EMS.

Länk här för den hågade.