2012-02-28

Fyra snyggingar från Kina.

jag lyssnar just på...Une lumière envoutante från SO·RA·NO·WO·TO Ost

Bokstavligen snyggingar, vi pratar om de fyra legendariskt vackra kvinnorna Xi Shi*, Wang Zhaojun, Diaochan och Yang Guifei från kinesisk historia och myt, var och en med förmågan att på olika sätt bedöva med sin skönhet.
Ska inte hålla full historielektion här, det finns mängder med info att leta sig fram till. Konstaterar bara att det var fyra trevliga tekoppar, gillar alltid när det är dekorationer i botten.

Vad som var en aning pyssligt var att bestämma vilken kopp som avbildade vem.

Tills jag tittade närmare på dekoren och upptäckte att det faktiskt står i kopparna. D'oh!



Wang Zhaoyun. Arbetsnamn: "hon med luvan"



Diaochan. Arbetsnamn: "hon med månen"



Yang Guifei. Arbetsnamn: "hon med solfjädern"



Xi Shi. Arbetsnamn "hon med korgen"

Kopparna rymmer 30ml och säljs av eBaybutiken Dragon Tea House, finns fortfarande i lager när detta skrivs. Pris $19.90, frakt ingår.



*=Xi Shi har ju även en typ av tekanna uppkallad efter sig: denna. Inga poäng till den som anar vilken kroppsdel som avsågs...

2012-02-27

Nok Cha Sacheon Jungjak Organic från House of Tea.

låten för dagen är...Centifolia med Ceui, slutlåt från Aoi Hana.

Det anskaffades inte bara balhyocha när jag gav mig ut på jakt efter koreanska teer i januari, det finns faktiskt fler gröna än gula teer att få från de flesta webbutiker som för dem. Idag dricker jag ett jungjak från House of Tea.

Jungjak anger att det är den tredje plockningen för säsongen och det betyder te plockat efter den 5 eller 6 maj. Det kan tyckas sent men Sydkorea har faktiskt ett ganska kallt klimat jämfört med andra länder på liknande breddgrader. Våren kommer förhållandevis sent.

Jag sniffar på de kraftiga, tvinnade bladen och det känns torrt, strävt och lite oolongaktigt.





 För stunden har jag värmt min sommarskål och sedan hällt upp ca 2dl vatten som håller 70° och sedan bara släppt ner en knapp matsked* blad. Snart stiger den välbekanta doften av knäcke och rostade gryn upp med ångan.

När alla blad ser ut att ha absorberat vattnet börjar jag dricka. Det smakar som jag kommit att känna igen, lite rostat, lite strävt och jämfört med andra nokcha jag provat skulle jag vilja säga att förutom en fisk-ton(möjligen förstärkt av att jag de första gångerna bryggde på 80° istället för de 70° butiken anger-vad vet jag. Ibland läser jag inte instruktioner....)som kan liknas vid tomatfisk på burk med benen kvar  tycker jag att det är lite...tunt.

Absolut inte sött som butiken beskriver det, vilket inte nödvändigtvis är någon nackdel i min värld, men jag vill ändå ta upp det. Munkänslan är också lite lankig, det bjuds på ett litet tungkviller och en sakta smygande eftersmak men överlag-tunt.

Nästa gång tar jag nog aningens mindre andel blad om jag dricker det såhär, det blev lite svårkontrollerat mot slutet. Brygg i kanna istället så du kan avbryta när du tycker det passar. I min lilla vita kanna från Kiki håller sig fiskigheten mer på mattan också, och jag har flera kvällar i rad bryggt det så medan jag sett på Iryu, 3 omgångar får man utan problem ut på det sättet. Som vardagste funkar det utmärkt tycker jag.

Reserverar mig lite då priset kanske inte håller vardagsnivå för alla.




Bladen såg ut som om de skulle kunna bli smaskiga med lite soja och furikake på efteråt så jag tuggade lite försiktigt på några stycken men de var för sega och papp-lika för att jag skulle vilja äta dem. Hoppas på mitt Ujeon från samma köpställe för det. Teblad med soja är riktigt gott.

Länk till teet här.



*=matsked som i måttenheten idag, 15ml.

2012-02-23

Kim Shin Ho:s balhyocha från Dao Tea.

dagens låt är...Konomichi~Itou Masumi från Harmonies of Heaven

Mitt första balhyocha!

Vet du inte vad balhyocha är så känn dig inte nedslagen, det visste inte jag heller för några veckor sedan. :)
Det hände sig härförleden som så att jag fick anledning att fördjupa mig i koreanskt te på allvar vilket medförde anskaffandet av en hel hög teer och en ännu större hög med läsning.

Den korta versionen: balhyocha är ett koreanskt te vars tillverkningsförfarande är ganska unikt för Korea men av olika anledningar är lite vanskligt att "artbestämma".  Man kan kalla det koreanskt gult te för att det inte skall förväxlas med det kinesiska och säga att det är delvis oxiderat.

En lite längre förklaring kan fås här, här och här. Hoppas det hjälper.


Dao Tea är en kanadensisk webbutik som drivs av en Pedro Villalón och ger ganska detaljerad information om sina teer, både på påsen och på sin sajt vilket alltid är ett plus, de presenterar de teodlare de köper ifrån med namn, bild och en kort bio(och plötsligt har jag visionen av en värld där temästarna är idoler som sport- eller kulturdito, teerna är 'släpp' och rapporteras ivrigt av medierna inför varje ny säsong....tänk "årets shincha från Lisa B!" och så en massa läckra bilder på det, intervjuer och framträdanden i teves morgonsoffor... ).

Ok, slut på utvikningen, man kan ju drömma iallafall.

Hur som helst, detta te är framställt av en av de två koreanska temästare butiken köper ifrån, Kim Shin Ho.


för någon med såpass välutvecklad spindelfobi som jag känns bladen lite creepy i närbild, men låt för all del inte det störa...


En påse med 45g te kostar $24.99, cirka 175 kr. Frakten är s k flat rate, $19 oavsett vikt, lite i dyraste laget tycker jag. Koreanskt te av någon som helst kvalitet är dessutom banne mig inte billigt men kommer man över en sort av god kvalitet är det väl använda pengar.

Sånt här te tycks vara väldigt flexibelt vad gäller bryggningen, jag har sett rätt många olika rekommendationer vad gäller temp/blad/tid. På stickern på just den här påsen anges 80° och en bryggtid på 1 min 15s första omgången, men enligt In the Mood for Tea som också säljer balhyocha så går det t o m bra med kokande vatten.
Min erfarenhet är i vilket fall som helst att det är väldigt, väldigt svårt att överbrygga varför jag har en skål med ca 2g blad(med viss reservation eftersom jag bara eyeball:ade det hela och det är klurigt att uppskatta något som ser ut och beter sig som trasselsudd) i just åttiogradigt vatten här bredvid medan jag skriver. Har även testat med 95° i liten kanna och fått ut fler bryggningar än jag kunnat hålla reda på så det är bara att experimentera!




Sticker jag näsan i påsen kan jag känna något chokladaktigt, aromatiskt med viss trä-ton. 

När jag börjar dricka efter att teet nått vettig dricktemperatur och är aningen mörkare än på bilden ovan kan jag känna frukt och en mjuk, lite tung munkänsla samt ett stillsamt tungkviller, olikt det jag kan få av t ex taiwanesiskt oolong men det håller i länge liksom den söta, lite brända/karameliserade eftersmaken. När teet stått och nästan svalnat är det galet sött, jag trodde inte det gick att få ut sån smak ur en liten näve teblad!

Det finns dock något lite dävet längst in, huvudsakligen i det bryggda teets doft som jag inte är riktigt överens med, funderade länge på hur jag skulle beskriva det men ibland när man har en halvfull förpackning fil eller yoghurt så kan det runt öppningen-särskilt om det är av den sort som viks ihop och stängs alternativt försluts med skruvlock-vara rester som torkar lite och nästan blir till ost...yeah, that. Något som ostat till fast det inte skulle.  Fermentering?

Överlag är det här väldigt intressant och roligt med många egenskaper man sällan hittar i ett och samma te och de positiva sakerna överväger min lilla tveksamhet. Ser fram emot att få dricka det dels på balkongen framåt april när det blivit lite varmt, dels mitt i sommaren när det smällt till ordentligt och är sådär olidligt(läs: över 25°C) hett, då tror jag det kommer passa utmärkt.

Har utöver detta kommit över ytterligare tre hwang cha som det också kallas, två från In the Mood for Tea samt ett från en fransk webbutik så håll utkik efter smaktest och jämförelser. :)

2012-02-22

Imboolpitia Estate OP1 från High Teas.

ur dagens spellista: Iza shoubu!~Nakajima Nobuyuki, en låt från Tamayura~hitotose~ OST


Jakten på det perfekta morgonteet går vidare...

 Förutom att jag just insåg den totala bristen på Assamteer här hemma så är det också rätt sällan jag har speciellt mycket Ceylonvarianter i skåpet. Synd, för jag gillar Ceylonte. När det är bra är det en utmärkt ledsagare till såväl salta som söta saker och de dagar man inte känner för alltför stora utsvävningar.

Här en sort som jag naturligtvis precis upptäckte inte finns i High Teas sortiment länge(eller åtminstone för tillfället). Typiskt. Ber om ursäkt för det.

Fick betala £2.50 för 100g, frakt för 3x100g te gick på £6.






Det doftar mjukt och liksom lite tjockt om det här teet när jag sniffar på det i burken jag hällt upp det i. Neutralt men något slags svagt fruktig underton, kanske lite...läder? Trivsam, enkel tedoft. Första gången jag bryggde blev det våldsamt mörkt på väldigt kort tid, något jag inte var beredd på även om smaken inte alls led särskilt mycket av det efter att jag tillsatt mjölk, alls ingen rivighet eller beska. Morgonen efter var jag lite mer med i matchen så jag drog ned på blad och vaktade tiden noggrannare.





Imboolpitia(eller som det står på den tryckta etiketten på påsen-Imboolitia. Viss oklarhet råder) är en plantage som ligger tedistriktet Kandy, ett område nästan exakt i mitten av ön Sri Lanka. utöver detta vet jag inte mycket, googlar man kommer det mest upp träffar från te-grossister och liknande.

Smaken är inte särskilt komplex eller upphetsande som så, det är basic ceylonte hela vägen men utöver en släng av citrussyra-som jag personligen inte gillar så värst-inga större fel på smaken. Ytterst vardagligt te men jag gillar att det går att brygga starkt, bra de dagar man behöver lite extra övertalning för att komma igång. Jag kommer säkert använda det i improviserade blandningar också. Men som sagt, pass på med bladmängd och/eller bryggtid så du inte får ett odrickbart te...




2012-02-17

Banko kyusu från Etsy.

jag lyssnar på...Seinaru Mono, Kegare Shimono från Skull Man OST 1

Oj oj, här är en liten kanna jag sneglade på läääänge innan ångesten för att någon annan skulle hinna före och den ovanligt låga dollarkursen vann. Hade den säkert i ett år på min lista med sparade favoriter på sajten men kände att den kanske var en aning dyr.

Till slut tog jag dock tag i problemet, mailade säljaren och frågade två saker: hur stor är den och vad är det för typ av filter?
Fick ett ytterst trevligt mail tillbaka som infriade båda förhoppningarna jag hade-dels att den var lagom stor(250cc) och att filtret var ett s k sasame d v s en boll med hål i av samma lera som resten av kannan.

Nu när jag har den i min hand kan jag konstatera att den är handgjord, visserligen aningen rufsig i kanten men ack så trevlig. Handtag och pip sitter inte ens i 45° vinkel mot varann så några stå på händerna-trix kommer den aldrig att kunna göra, men vad gör det när någon karvat in så fina tallkvistar som dekoration?

Plus, den borde ju, med tanke på att leran har den där råa lever-färgen och en lite nästan metallisk lyster, vara en banko-kanna. Inte fy skam. :)


Bildspam!









Och för den som undrar så har jag kikat runt lite men har inte hittat några entydiga svar vad gäller om leran gör något speciellt med smaken på teet. Reserverar mig ändå, osäker på om jag skulle upptäcka någon skillnad...

2012-02-16

The Korean Way of Tea.

i min iTunes....War For Peace (Theme of Bellato)~Lia från THE FORCE OF LOVE ~Lia sings for RF online~

nej, bilden har inget med te att göra men en random krukväxt har väl aldrig dödat någon och tja, den var ju fin så..?


Idag blir det bokrecension.

Jag läser inte så ofta teböcker, på svenska finns så få, och i det övriga utbudet är så mycket inriktat
på afternoon tea och därmed kanske mer åt recepthållet att det inte känns lockande för mig. Läser hellre om själva teet än hur man gör gurksnittar och mjuka kakor.

Inte för att jag hatar afternoon tea, tvärtom, men jag föredrar om någon annan lagar!

Taizémunken broder Anthony och Hong Kyeong-Hee är författarna till en liten(ca 120 sidor) introduktion till te i Korea, tänkt som en väg in i detta rike.

Språket är avslappnat, enkelt och opretentiöst men med en värme och kärlek till ämnet. Ville de locka nya adepter till det koreanska teet så lär de lyckas. För mig räckte det med fotona jag såg några uppslag in så ville jag boka nästa plan till Seoul...

Innehållet går från teplockning och -odling till beredning och man har även inkluderat en del kortare historia och några sidor te-poesi från 1300-talet och framåt. Det är absolut ingen torr bok och man fastnar inte i någon enskild aspekt för länge men jag kände ändå att bilderna var den stora behållningen, många av dem förmedlar samma känsla som jag kan få av att dricka det te boken beskriver; lugn och stilla förnöjsamhet. Och vem behöver inte sånt i dagens samhälle?


Bokförlaget Seoul Selection säljer boken för KRW10800 vilket är cirka 70 kronor, billigaste fraktalternativet går på en åttiolapp till. Jag köpte dock mitt exemplar från Nothing But Tea då jag var lite angelägen om att få boken snabbt och hoppades att leveransen skulle gå fortfare från England. Just nu på rea för £7.50 plus frakt, sammanlagt ca £14, så priset är m a o rätt likvärdigt.

Broder Anthony har även en samling sidor om koreanskt te under sin hemsida; massor med länkar och information, ännu har jag inte läst mycket men det jag har kikat på har varit väl värt det.


2012-02-13

Två Etsytips.

har längtat efter Anymore med Sarah Cracknell hela dan, så det är den jag lyssnar på nu

Om någon drömmer om en knalligt grön kyusu-




-eller kanske en liten yixing(?)kanna av okänd provenans-




-så finns båda till salu på Etsy för en rimlig peng, kyusun $18 plus $10 i frakt, den lilla lerkannan
 för $8, frakten går på lika mycket.

Jus' sayin'.... ;)



(bilderna är skamlöst lånade från resp säljares annons, hoppas ingen misstycker....)

2012-02-12

Nodate chawan från Katsuragi Japan.

-till tonerna av Kodomo no Koro no Yume från Skull Man OST 1-

Ännu en tiodollarspryttel från eBaysäljaren Japanese Antique Katsuragi, än en gång var jag den enda som bjöd och än en gång ville jag ha den för att den kändes lite vardaglig och jag tror den är trevlig att dricka ur på det där kravlösa slänga blad i vatten å vänta lite-sättet.

Och så är det ju en ursäkt att ta en och annan bild(hur jag önskar att det var ljust längre!)...











Som synes är det vanligt vitt porslin med något slags landskapsmotiv(shanshui?) inte sådär jättestor som teskålar kan vara, men större än en vanlig japansk kopp. Skulle man ta sig för att fylla den ända till kanten rymmer den tre deciliter. Känns trivsam att hålla i och porslinet är lagom tunt och bra att dricka från.

2012-02-11

Tilltugg till te.

i min iTunes...Cross Over ~ version les quatre filles från Star Driver ja, den jämra serien IGEN...


Jag kanske ska klargöra från början vad jag menar med "tilltugg": det är ju inte alltid det behövs, och jag är inte ute efter vilken mat som går till en viss typ av te, eller vilka teer som funkar i den händelse middagen blir mackor plus Earl Grey med mjölk.

Nä, jag fiskar efter hur man gör de gånger man dricker te för att man vill dricka just det specifika teet, med viss koncentration. Problemet är att efter att ha druckit 5-6-7 bryggningar säg, taiwanesiskt oolong så infinner sig en vilja att bryta av, eller man kanske känner av magkatarr eller dylikt. Vissa teer blir iallafall jag helt enkelt hungrig av(bra tips om man har dålig aptit...) 

I såna här fall vill åtminstone jag knapra på nåt litet, men, det skall vara nåt som harmonierar med tesmaken. Eller iallafall inte stör alltför mycket.

Bagateller kanske någon tycker, det är väl bara att bre en macka?

Jovisst. Allas smak är olika. För mig är det dock mycket som går bort; frukt för syrans skull, den tar över tycker jag, alltför salta eller söta-framför allt söta-saker av samma orsak.
Jag drack förvisso ett Zheng Shan Xiao Zhong en gång och hade chokladdoppade mandlar med kanel på till med stor behållning men det var nog ett undantagsfall. Föredrar mer neutrala smaker.

Några saker som funkat för mig är...

* nötter. Helst osaltade, gärna rostade. Helt råa cashewnötter är sällan kul.

* senbei d v s rissnacks av den sort som det brukar finnas mixlådor av bland 'naturgodiset'.

  bland sagda snacks finns även

* grönsakschips rätt okryddade men väldigt krispiga och fina grejer...

* flatbröd eller annat tunt, krispigt bröd, dock ej FinnCrisps p g a surdegen. Diggar inte surdeg~

* riskakor utan en massa ostpulver och jox



cashewnötter med svarta och vita sesamfrön, konohasallad* och sesamcrackers



Den som börjar se någon slags röd tråd här är garanterat nånting på spåren... ;)


Om någon sitter inne med andra mer oväntade tips tas dessa tacksamt emot!


*=konoha betyder löv på japanska



2012-02-09

Mim Estate 2nd flush TGFOP1 från High Teas.

och här bjuds det på...Sketchbook wo Motta Mama -Instrumental- som var ED-låt för just Sketchbook~full colour's(sic)~

Kanske dags att dra fram ett riktigt Darjeeling idag, efter alla nepalesiska och afrikanska teer av darjeelingtyp? Visserligen av enklare sort, men när jag öppnar påsen och häller upp teet i en burk känns en trevligt sträv doft, välbekant om än inte fullständigt renodlad.

Tegården Mim var obekant för mig, men kort kan sägas att...jag inte hittade någon relevant info alls utöver att stället ligger 6800 fot över havet. Kul för dem.

Bah, då får vi titta på lite blad istället:




Det är väl precis såhär jag förväntar mig att ett second flush ska se ut, lite brutet, ett och annat grönt blad.
Mäter upp en lagom mängd blad för en frukostkopp men håller mig på den försiktiga sidan vad gäller bryggtid, för att slippa ev fränhet. Ibland går det fort att beska ner ett Darjeeling till odrickbarhet, better safe than sorry.





Och det är väl också såhär jag förväntar mig att teet skall te sig-no pun intended. Mer gyllene än brunrött, ljusare än annat te, kanske aningens grumligt. Smaken är typisk darjeeling-sk men utan att man dragit alla reglage till 11 som i ett FF. Trevlig strävhet och aromatisk doft, går absolut att leva med till vardags och var jag ute efter ett baste av den här typen att ha som stapelvara i skåpet så varför inte?

Så, måste säga att jag tilltalas av det här teet, tar man det för vad det är så är det fullständigt habilt och klarar uppgiften(ackompanjera frukostmackor) prickfritt, med lite mysig arom på det.





Köpte detta som rubriken antyder från High Teas, en butik med fokus på svarta teer som kanske kan förväntas av en brittisk shop.

Ett hekto kostar £5.95, i skrivande stund 66 kr. Att kikas på här.




2012-02-07

Baconte.

nu spelas...Yumeiro sakamichi från Kamichu! OST

Men nu får det väl ändå vara nog?

Te med baconsmak.

>_<