2012-05-30

Bancha från Yuko Ono Sthlm.

jag lyssnar på...Paris Match-låten Asagao*


Som tidigare nämnts köpte jag på mig en påse bancha av Yuko Ono när hon bryggde te på My Tea Store för några veckor sedan.

Bancha bör väl räknas till de enklare varianterna av japanskt te, skördas på sommaren eller hösten(just detta te är enligt påsen skördat höst '11) och billigare än tidigare skördar.

Den här påsen med ett hekto betalade jag dock 185 kr för.

Vid första påseendet ser bladen rätt slarvigt sorterade och ojämna ut-små bitar och smul med stjälkar och saker-men jag har förstått att det är en poäng med stjälkar här, jag fann en källa som uppgav att de faktiskt innehåller sockerarter och tillför smaken något.
Sedan har jag intrycket av att man i Japan inte är fullt lika besatt av "snygga" blad som i Kina där utseendet kan lägga åtskilliga decimaler till priset på teet.
Att bladen ångas under tillverkningen omintetgör ju mycket av möjligheterna till stora, hela och estetiskt tilltalande blad. Blir ju inte dålig smak för det.

Har inte riktigt bestämt mig exakt för hur prisvärt eller inte jag tycker detta te är-jag gillar det verkligen och det är ju trevligt att det är eko och KRAV och hela baletten men det är faktiskt det enda bancha jag köpt själv hittills så jag har mycket lite att jämföra med.

Yuuki-Cha säljer som jämförelse två sorter; ett traditionellt framställt 'Kyo-bancha' och ett vårskördat som kostar sju resp. tio dollar för 100g. Är sugen på att testa båda två.

Läs om Yukos bancha här.

En titt på bladen:




De har en ren, varm, god tedoft med något plommonartat som spökar i bakgrunden.


Innan jag tog mig för att skriva det här inlägget har jag bryggt åtskilliga kannor av det här teet och har märkt att jag gärna återkommer till det, det har en egenskap som gör att man vill dricka av det och det fungerar även som törstsläckare. Jag blir faktiskt sugen på det här teet, och kan längta efter det.

Egenskap #2 är att det håller för minst fyra bryggningar-kanske fler om man följer parametrarna som rekommenderas på förpackningen.

Det uppges att man ska använda 3g te per 130 ml vatten. Med den halvliterskanna jag oftast sträckt mig efter blir det knappa 12g. För egen del har jag kört på lite drygt hälften och fått goda resultat i mitt tycke.

Tiderna jag använt har varit 30/15/25/45s om någon vill ha något att utgå ifrån. Det är bara vad jag själv tyckt funkat och det finns utrymme att experimentera med detta.




Teet känns fräscht att dricka, har beskrivits som träigt på websidan, kanske är det det som jag själv uppfattar som lite fiskigt ibland-inte alla gånger och jag har inte lyckats identifiera varför det känns så vissa tillfällen och andra inte. En liten nötighet i eftersmaken men annars känns det mest bara rent, friskt och enkelt.

Det må låta flummigt men på något vis känns det bra för kroppen också.

Den kanna jag bryggt i har jag stoppat en liten plastkorg från MUJI** i som passar öppningen, så jag har kunnat hälla på vatten, plocka upp filtret efter en stund och hastigt smaka på resultatet för att sedan avgöra om mer tid krävs. En utmärkt metod för en hel massa teer skulle jag tro.







*=som är det japanska namnet för Blomman för dagen...minns att vi fick dra upp dessa blå blommor från frön på lekis och har alltid gillat dem. Numera även i vitt, skärt, mörkt rött eller kombinationer av flera färger. =) Man kanske skulle ta och köpa sig en påse?

Här är låten förresten:







Blir så sjukt sugen på att åka bil långt av den där omslagsbilden. Semester NU!


...och självklart föll jag till föga och skickade efter Yuuki-Chas båda teer. Plus ett "lättbryggt" gyokuro.  Ähum. =_=


**=MUJI vill ha 50 pengar för ett sådant filter, kan ställa upp som mellanhand om någon som bor för långt ifrån Åhléns vill ha ett. Diameter på kannans öppning bör vara ~5,5 cm för att det ska funka. Filtret är mycket finmaskigt och släpper-för att uttrycka det kraftfullt-inte en jävel över bron. Bra köp!

2012-05-28

Superior Long Jing från Canton Tea Co.

försöker liva upp denna halvförkylda förmiddag med Eve no Jikan OST, just nu Yasashii Jikan no Naka de (Piano Ver.)


Varken Long Jing eller Bi Luo Chun har egentligen utövat någon speciell lockelse på mig, men någon gång ibland kan de tjäna som variation och inspiration. Bi Luo Chun har jag som långtidsexperiment, men nu var det länge sedan jag drack.

Long Jing har jag nog bara bryggt en enda gång från en provpåse jag inte längre minns varifrån den kom.

Dagens är iallafall köpt från Canton Tea Co, och det är ju en riktigt bra butik i mitt tycke.

Tio gram av detta för tillfället utsålda(gissar att årets skörd snart dyker upp) te ville de ha £4 för. Ett hekto för £27. Kika här.

Öppnar min lilla påse och möts av en ytterst svårbestämd doft jag fortfarande inte kan placera, och lite grön-bruna blad som ger ett lite tråkigt intryck-men som sagt, detta är förra årets skörd. Även om bäst före-datum på påsen är satt till någon gång 2014. Tror inte det.




Nu menar jag inte att vara grinig om någon uppfattade det så. Utgår ifrån att det här teet är åtminstone helt okej gott.

Av de tio grammen lägger jag en fjärdedel i en av de större gaiwaner jag har och brygger vid 75° i ca en minut.

Det första som slår mig när jag sedan häller upp är en tydlig doft av...kyckling. Som tillagat kycklingkött utan skinn eller kryddor. Mycket märkligt.




Smaken är som grönt kinesiskt te av hyfsad kvalitet, hyfsat omsorgsfullt bryggt. En liten skärpa och en ganska trevlig eftersmak men inget som sticker ut överdrivet mycket.

En andra bryggning ~15s~ framhärdar med fågeldoften. Något lite kylande framträder efter en kort stund.
Tredje omgången på 80°, något längre tid, ca 40s.

En fjärde enminutsbryggning, sen fick det vara bra. Fick ungefär vad jag förväntade mig, helt okej te. Om det är värt tjugosju pund ska jag dock låta vara osagt, jag fick det ju inte pinfärskt.





Fast det där med kycklingen förbryllar mig fortfarande.

2012-05-24

Några Etsytips.

i min iTunes...Wakakusa Monogatari från Aoi Hana OST 'Sweet'


Loppisdåre som jag är så hänger jag rätt ofta på Etsy, man kan faktiskt hitta ett och annat terelaterat där med lite flax.

Här några fynd jag gjort senaste tiden(de är fortfarande till salu när jag postar detta alltså, hade inte tänkt köpa dem själv):


Först ut en kopp med sil i koreansk stil:




Såna här är rätt snajdiga att använda på jobbet, man kan brygga en mängd olika teer utan extragrejer och de ser ju riktigt mysiga ut.
$21 utan frakt, låt er icke avskräckas av att man endast listat frakt inom USA, två av tre säljare har skickat sakerna till mig när jag bett snällt.  Här.

 Nästan samma princip nedan även om man vill kalla koppen för yunomi:




Lite saftigare pris kanske, $40, frakt $18. Från butiken Symmetrical Pottery.


Koreanska keramikern Insuk Son säljer en teskål som i och för sig är den typen man kanske egentligen äter ex ris eller annat ur, men dimensionerna gör att den passar för te tycker jag:




Kostar $18(frakt$16) hos InsCeramics.


Liten kopp från Annamakes, uppges rymma ca 60ml:




Den taggiga ojämna kanten är svår att stå emot måste jag erkänna!
Endast USA-frakt angiven, själva koppen vill man ha $8 för så om den går att få hit är den ett riktigt kap skulle jag vilja påstå...

Det var allt för den här gången!


p.s. den gröna kyusun jag tipsade om förra gången är fortfarande till salu.... ;)

2012-05-23

En enkel chawan från Japanese Tea Mart Rikyu.

jag lyssnar på...Katamukikaketa hizashi från Aoi Hana OST


Att hitta en teskål i present åt en vän fick kanske inte helt oväntat följden att jag ramlade på en del skålar jag skulle vilja ha för egen del. Det här var en av dem.

En blygsam grå skål utan märkning eller annan beskrivning än "tillverkad av lokal keramiker".
Men det duger åt mig. Gillar blygsamt, vardagligt och grått.

Den visade sig dessutom vara ytterligt väl avpassad i storlek, tjocklek och vikt. Plus att matchan svalnar ganska fort, en icke föraktlig poäng i sammanhanget.




















$18 gick den lös på, med frakt strax över $35 vilket jag tyckte jag kunde leva med. Man tar PayPal också så betalningen kunde inte vara enklare.
Det tog cirka tio dagar för paketet att leta sig hit, helt okej. Snabb och trevlig service från butikens sida så hittar jag något fint handlar jag säkert från dem igen.

Detta var visserligen inte första gången, en gång för länge sedan köpte jag en riktigt dyr skål av dem men det var från eBaybutiken och jag minns inga detaljer längre.

Länk till butiken här.

2012-05-18

Da Yu Ling från Tea from Taiwan.

lyssnar på...Captivate från Shingetsutan Tsukihime OST 'Moonlit archives'


Efter att ha tittat runt efter information om den här tesorten är jag inte säker på om det jag fått verkligen är äkta vara, eller "nästan".  Om jag förstått det hela rätt är Da Yu Ling en(eller flera?) tegård(ar) på Taiwan vars te är högt prisat för sin smak och kvalitet.

Da Yu Ling skall alltså vara beläget i regionen Li Shan och mycket högväxande te, men det produceras mycket lite och kan bli ännu mindre i framtiden då styret på Taiwan vill reducera antalet teodlingar för att bevara skogen på bergen.

I just det här fallet gör det mig kanske inte så mycket ifall det inte är tokäkta då jag bara har ett litet prov. Hade jag köpt 2-3 hg hade jag nog varit lite surare :D

Det tycks mig som om mer te säljs under namnet Da Yu Ling än vad som verkligen produceras.




Längst ner på påsen har någon skrivit något med spritpenna, men jag kan inte läsa  detta:


kunniga i kinesiska får gärna höra av sig~♥


Nå. Ganska snygga blad iallafall:




Doften är både lite fruktig och en aning matig/savory. Lägger bladen(7g, hela provpåsen) i kanna och doften drar nu åt det lite rostat bröd-iga. Gott!

Tror jag använder 95-gradigt vatten till detta.

Inviger dessutom min fisk-kanna jag fick hem från Camellia Sinensis försisådär åtta månader sedan. Har tajmat upphällningen och den drar uppemot 16 sek så jag fegade lite med första bryggningen och började hälla efter 35 s.



förvånansvärt grön och fräsch färg på denna första bryggning



Smaken är rätt balanserad, varken speciellt fruktig eller med andra sådana tydliga aromer, men det var studs i tungkvillret, det nästan bubblar på tungan, långt bak i munnen. Andra omgången ackompanjeras dessutom av en lätt sötma.
Teet är inte jättetjockt i munnen, men utan att vara platt eller blaskigt.

Efter bryggning 10 ~3 min~ blev jag hastigt inbjuden på rabarberpaj så jag skuttade iväg en stund på eftermiddagen.





Fortfarande vid den tidpunkten var tungkvillret med i varje bryggning. Diggar det här teet.

Fyra timmar senare sköljer jag bladen lite hastigt och ger dem sedan en sex-sju minutersbryggning. Fortfarande lika gott, sköjningen var söt och lite sträv, den 'riktiga' bryggningen kärv men samma fina bubbel långt bak på tungan, mot svalget. Fortsätter brygga medan jag gör mig i ordning för att åka till jobbet så en 14-15 bryggningar kan man nog räkna med att få ut. Fler om man använder ett kärl som går snabbt att tömma.

Detta Da Yu Ling, äkta vara or no- kostar alltså mer eller mindre detsamma som Zealong-teerna, men utan de irriterande fel som fick mig att reservera mig den gången.


Vill man handla från Tea from Taiwan är frakten gratis för påsarna med prover och om man köper för över $60. Jag lade ett te-75 g Long Feng Xia à $31- i varukorgen för att kolla vad portot blir för mindre ordrar, till Sverige tar de då $6.90. Inte så farligt.

Min provpåse gick lös på $4. Det finns även sample packs med olika oolongsorter, ingen kostar över $10, alla skickas fraktfritt.


bladstudie: ca 1/3 av bladen på fatet, resten är kvar i kannan

Butiken har en del annan information också, bl a om varietaler som odlas på ön, uttal av tesorternas namn mm. Kul med lite fakta utöver köpinfon. :)



Och nu- bästa låten från polis/mysteriedramat Shinzanmono-med den oefterhärmlige Abe Hiroshi i huvudroll-





Trevlig helg!

2012-05-16

Zealong Dark.

Idag lyssnar jag på soundtracket till Letter Bee, just nu Yodaka.


Sista teet från Zealong idag, som kanske framgår av namnet har det den kraftigaste rostningen av de tre.

Måste dock erkänna att min motivation inte är på topp inför det här.






Här är bladen, hyfsat stora knyten och man kanske kan skönja att de rostats till viss del, men jag har inga uppgifter om hur mycket det rör sig om.
Tyckte dock om doften, det känns rent och lite växtartat, om än ganska svagt.

I värmd gaiwan kan man känna en tydlig knäckebrödston.

Kokar upp vatten som vanligt och låter det hela dra ~1 min.

Noterar att första bryggningen även den har det där knäckeartade, och doften sprider sig faktiskt i köket.

Det smakar ganska trevligt ändå, munkänslan är lite gles kanske men spannmålskaraktären finns där och kompletterar det där jag uppskattat med de här teerna: den underliggande torra skärpan och den där kvasismaken jag gillar så.

Eftersmaken blir snabbt åt det söta hållet.





Det rostade blir tydligt efter några bryggningar men jag hade svårt att först identifiera vad jag kände som just det, trodde först att det rörde sig om den lite avslagna smak som de här teerna genomgående har.






Sammantaget känns det dock för ojämnt och som det är alltför stora problem med smaken för att jag skulle vilja betala fullpris för det här-eller något av Zealongteerna-så jag rekommenderar inte detta.
Visst finns det poänger men för mig personligen säger det inte 'klick'.

2012-05-14

Saker som inte är för te.

lyssnar på...I Can't Go For That (No Can Do) - Van Session med Nicki Bluhm and the Gramblers*


För några månader sedan på den trevliga japanska tebloggen Tales of Japanese Tea dryftades ämnet teprylar som egentligen inte är teprylar. Kom inte på något just då, men igår så använde jag ju faktiskt min konstiga lilla mugg(eller skål eller vad det nu är-den kanske är för jordnötter) jag köpte på Lagerhaus när teintresset tog fart men jag ännu inte kommit igång med att hitta ordentliga grejer.

Utmärkt att dricka te ur ju även om den ser rolig ut bredvid tekannan:








Någon sorts slät turkos glasyr på utsidan, crackle på insidan. Kostade några tior.

Originalposten kan läsas här och slutligen ställer jag frågan vidare om någon använder saker som inte alls är tänkta för te i sitt eget te-liv?

*=missa inte kazoon @2:04!

2012-05-13

Magisso teacup(#2).

Deadmau5 & Kaskade får försöka få mig på fötter inför dagen-I remember blir första låten denna söndagmorgon


Minns du tekoppen jag tipsade om någon gång innan jul? Ett slags hårdplastmojäng med inbyggd sil jag trodde kanske skulle vara lite neat-o om man befann sig på resande fot t ex.

Kikade nyss på Gröna Teimportens sida i ett helt annat ärende(försöka hitta en fin och användarvänlig chawan åt en vän som uttryckt intresse för att dricka matcha och vars födelsedag är såpass nära i tid att det möjligen kan bli knappt om tid att beställa utomlands ifrån....tips emottages f ö med stor tacksamhet) och ramlade rakt på de här kopparna. Det finns alltså nu ett svenskt köpställe om man känt att det är bökigt med butiken jag länkade till tidigare.

Vipp-koppen som den kallas hos Gröna Teimporten kostar just nu 199 kr, 30 kr rabatt mot ord pris.


Och nej, jag är på intet vis i maskopi med butiken! :D








Som designintresserad så tycker jag faktiskt den är rätt estetiskt tilltalande.


edit 120702: Här är någon som faktiskt testat och använt en sån här kopp!

2012-05-12

Några köptips från Yunnan Sourcing.

drar igång morgonen med...The Bird and The Bees version av Hall&Oateslåten I can't go for that Det och en croissant till kaffet*




 Kikade runt bland webbutiker som säljer te igår efter nyheter och ville tipsa om att Yunnan Sourcing fått in årets vårskörd av Yue Guang Bai vilket jag testade för en dryg månad sedan. Priset är fortfarande fördelaktigt: $7 för ett hekto. 

Ytterst trevligt te om än svårbestämt. :) Här.


Dessutom en hel hög med oolonger: två olika Shui Xian, dito Tie Guan Yin m fl samt några eventuellt mindre namnkunniga gröna teer.


Även dessa återförslutningsbara, rejäla plastpåsar att förvara te i. Flera olika storlekar och mängder.






*=kaffet?! Men det här är ju en teblogg? Ett ord: jobbmorgon. Glömde hjärtstartaren hemma. :P

2012-05-10

Lagrat Tie Guan Yin från Hou De.

jag lyssnar just på...I think I'll start a fire med Faunts


Som utlovat ger jag mig idag på detta lagrade taiwanesiska TGY, enligt butiken från 1994.

 Försändelsen, som förutom Tie Guan Yin även innehöll en påse Li Shan, är den enda jag någonsin fått öppnad av tullen. Jag undrar fortfarande vad de tänkte när de tittade i de bruna papperspåsar teet kom i.




Påsen var rätt oskickligt försluten med nån sorts illaluktande packtejp och det var stört omöjligt att öppna det hela utan att få teblad i klistret. Jag var rätt irriterad innan jag lyckats hälla över allt i en riktig burk. Hmmpf.
Kan knappast ha varit tekännare som behandlade det här ärendet hos tullen.


Maya från Tenjou Tenge dissar tullens metoder-"Bee-da!"



Nå. Det tog en stund men jag skopade upp en tesked bollar för fotograferingen:



Små, ganska jämnstora saker utan någon särskilt framträdande doft.


Lagda i gaiwanen innan vattnet hällts upp stiger en starkt söt, karamellig doft emot mig.En minut i kokande vatten och sen hälla av.

Det kanske inte hade den mest publikfriade kulör jag sett, detta, utan ger ett lite dämpat intryck i koppen.

Smakar försiktigt för det är fortfarande varmt. Utan vare sig frukt- eller kolatoner men samma polerade munkänsla som det första lagrade jag provade, aningen tjockt. Teet är kolrostat och aromerna från det tycker jag känns välbalanserade(så länge man inte är tankspridd....)och kompletterar bra.




Efter några koppar börjar jag känna mig lätt svettig och det blir varmt om öronen.

Ibland känner jag något lite kylande i främre delen av munnen, och medan eftersmaken kanske inte är jättestark glider den så småningom över i något lite bränt socker-artat.

Vid bryggning sju har teet mattats av påtagligt och måste dra i uppemot fem minuter så jag avslutar någonstans här.






Hou De är ju nu inte den billigaste webbutiken att handla från, men jag tycker ändå att de har bra grejer.

Teet kostar $22.50 för minsta kvantitet, 2oz/ca 60g. Frakten går på ca $5.

Intresserade kan kika på teet här.




Eftersom jag ändå var inne på Tenjou Tenge härovan avslutar vi idag med Aishitene Motto, ED-låt från sagda anime. Det får bli tv-varianten, av fulllängdsversionen fann jag bara en video med en så slaskig bild att jag inte ville sprida den vidare. Ibland får man lägga sin feminism åt sidan för att fullt uppskatta en del anime, men några jävla gränser finns det ju. ^^





Plus att alla kanske inte pallar med drygt 4 min diabetes... ;) F ö en av de första OP/ED-låtar jag minns att jag fastnade för då det begav sig, runt 2004.

2012-05-08

Zealong Aromatic.

jag lyssnar på...KOTOKOs Kimi yo, yasashii kaze ni nare från I'VE GIRLS COMPILATION #3 Disintegration

Nästa sort till rakning bland zealong:erna är Aromatic, som då skall vara lätt rostat för en mer framträdande smak.

Bladen ser ungefär ut som gårdagens, varierar rätt ordentligt i storlek och doften är även den densamma.





Sex gram i den här påsen också, minus en del bortrensat småstöv. Samma bryggförfarande som igår.


Lade märke till att båda sorterna expanderar och absorberar vattnet ovanligt fort.

Den här varianten har bättre doft i koppen; mindre av det jag associerade till gammalt och mer-som namnet anger-aromatiskt. Kanske en aning nötighet.

Smaken känns i förstone lite tunn, munkänslan är anemisk och lite platt men det är överlag roligare än Pure. Mer oolongsmak och en varm eftersmak med trevlig skärpa och mer av det där nötiga.

Känns som det är eftersmaken man skulle köpa detta för.




Kikade lite snabbt på nätet efter andras intryck av teet och jag kan verkligen inte hålla med om de översvallande omdömen som jag hittade, i synnerhet inte som detta kostar så mycket. Man kan få bra mycket roligare te för en mycket mindre peng om man tittar på kinesiska och taiwanesiska oolonger.

Antingen det, eller så var mitt prov gammalt.




Till dess försvar skall sägas att det iallafall var uthålligt, tappade rätt snabbt räkningen på hur många bryggomgångar det blev men uppskattar det till åtminstone tio.


2012-05-06

Zealong Pure.

jag lyssnar på...Un bol d'air från Ōshima Michirus soundtrack till So·ra·no·wo·to


Jag har länge velat prova nyzeeländskt oolong från Zealong, men avskräckts lite av priserna(på deras hemsida kostar ett hekto i enklaste förpackning $58 och det är exklusive frakt) så tills för någon månad sen har det inte blivit av.

Av någon anledning blev jag påmind om deras teer och hittade till min stora förvåning en liten webshop som sålde portionsförpackade prover av alla tre varianterna, då fanns ett enda set kvar så jag slog till fort utav bara attan, tre påsar för $8 är ett riktigt kap!

Har inte velat prova dem förrän nu, butiken hade nämligen gjort det inte helt smarta draget att sticka med två tepåsar i paketet varav den ena innehöll myntate, och pepparmyntolja doftar som bekant väldigt starkt och sätter sig gärna i saker...

Har försökt vädra påsarna och hoppas att aromen inte trängt igenom plasten :S

Det finns alltså tre olika sorter; Pure, Aromatic och Dark vilka skiljer sig åt genom rostningsgrad. Måste ju börja nånstans så jag började med det minst rostade d v s Pure. Man uppger att det inte är rostat alls, nu vet jag ju nästan ingenting om den biten av tillverkningen men är det verkligen så? Helt orostat?


Påsen innehöll cirka 6g, lagom för en omgång i gaiwan.





Lade bara i några få bollar vid fotograferingen för tydlighets skull.

Bladen luktar faktiskt ganska...trist. Lite som kinesiskt eller taiwanesiskt oolong kan dofta efter ett flertal bryggomgångar och kanske börjar tröttna lite.

Även smaken är högst ordinär och följer samma spår. Ett te där alla aromer redan lakats ur och bara själva tesmaken är kvar. Tyckte mig ana en viss citruston i första omgången. Slapp iallfall mintsmak, te som smakar tandkräm känns ju sådär.

Runt bryggning fyra mattas den tristaste smaken av och något nötaktigt framträder.




Hade jag betalat nästan sextio dollar för det här hade jag nog inte varit så nöjd.Vad som däremot talar för teet är en ren, varm och klar känsla på tungan och en lång eftersmak som räcker ända ner i svalget. Det kvillrar på tungan och har en skärpa jag gillar.
Eftersmaken går snabbt över i en svag sötma så nånting finns det ändå där. Zealong är ganska nya som teproducenter och man kanske kan gissa att det kommer bli bättre med tiden också.

Kommer man över det såhär så är det ju lite kul som kuriosa iallafall.







Brygginfo: 95° i en minut(kanske lite långt) första gången, sedan i/ur de nästföljande två, sedan sakta ökande tider. Your mileage may vary.

Hemsida för Zealong hittar du här.

2012-05-05

Teprovning med Yuko Ono på My Tea Store.

och ur iTunes hörs...I have a dream från Eve no Jikan OST:




Yuki Kajiuras kör-arr är inte att leka med...

I torsdags var jag med en kollega och en kompis på My Tea Store och testade några av Yuko Onos teer, hade fått info om detta från butikens nyhetsbrev så jag anmälde att två personer ville gå, chansade på att min kompis var intresserad och säkrade en plats. Kom sedan ihåg min kollega jag försöker omvända till den ljusa sidan -den utan påste ;) - och tipsade henne och som tur var fanns platser kvar!

My Tea Store är nog den minsta tebutik jag vet, det är knappt så det är ståplats för mer än ca fem pers och framför disken är det trångt så vi fick vänta lite, men det var det värt. Har inte träffat Yuko Ono tidigare men hon verkade jättemysig och bryggde tålmodigt sencha, matcha, bancha och houjicha åt oss samtidigt som hon berättade om teerna och vad hon gjorde medan hon bryggde.

Butiksinnehavaren som för övrigt också är väldigt trevlig hade bakat små muffins med matcha i, nog tur det för matchan vi bjöds var det drag i, iallafall upplevde jag det så. Fin smak och doft men oj, den hade effekter på mig så jag var tacksam för det lilla bakverket.

Senchan vi fick var fräsch och nötig men kanske inte helt i den smakfålla jag föredrar främst.

Yukos bancha och houjicha gillades nog av alla och jag fick med mig en påse bancha hem, och dessutom ett halvt hekto snyggte från Jun Chiyabari.

Inga bilder, min kamera är rätt stor och klumpig och det kändes lite fel att stå där och plåta. :)

Om man hade velat gå kanske man kan fråga om det blir fler tillfällen, maila på info AT myteastore PUNKT se.

2012-05-02

Lagrat oolong från Tekoppen.

börjar dagens övningar med...20 tsubu no kokoro från Rythem(sic)s platta Mugen Factory



Som annonserat på annan plats* drar jag idag igång med oolongvecka. Fem olika sorter skall jag ta itu med, två lagrade samt de tre varianterna på det nyzeeländska teet Zealong jag hade turen att haffa prover av för en tid sedan.


Tänkte börja med ett lagrat oolong jag bytte till mig av Tekoppen för några veckor sedan. Detta är faktiskt det första lagrade oolong jag provar så det blir debut. Mycket nyfiken!

Den enda info jag har är från en bild han publicerade när han köpte sitt te-iallafall antar jag att det är den sorten jag fått-och i sådana fall är det te från Nantou, en provins smack mitt på ön Taiwan. Lagrat i sex år.






Med min osvikliga känsla för timing så snuvas det förstås rejält idag, men när jag luktar på tebladen inför fotografering så domineras intrycket av söt frukt, persika eller aprikos.  Det är hårt rullade, mörkt bruna bollar av varierande storlek. Helheten känns gedigen på något vis.


Vaga minnen av att ha läst om andras bryggningar av liknande te får mig att köra på kokande vatten till de fem gram te jag vägt upp. Värmer gaiwanen och kör en första omgång på ca en minut.




Våren dånar på för fullt utomhus, idag är det just nu nästan sjutton grader i skuggan och jag har köpt pelargoner jag ska trycka ner i balkonglådorna i eftermiddag. Letade fram en tygbit med körsbärsblom på plus en svagt skär kopp för att förmedla lite vårstämning. :)

Smaken på första bryggningen är olik annat oolong jag druckit, man brukar ju tala om mjukhet men här är det som om man filat ner kanterna ytterligare ett hack. Inte så att det är mesigt, bara som om man polerat med ytterligare ett finare sandpapper. Mer raffinerat, if you will.

Det finns element i både doft och smak som påminner om shu pu erh, men de är svårbeskrivbart. En rostad karaktär, och under det en förnimmelse av frukt. Det är intressant och komplext.

Toner av spannmål och ett inte oävet tungkviller kompletterar. Eftersmaken dröjer sig kvar.

En andra bryggning på 30s blev nog för lång, och sedan verkar bladen kommit igång på allvar, det blir mörkt bärnstensfärgat redan innan jag hunnit hälla färdigt ner i gaiwanen.

Det pågår så, med sakta allt längre bryggtider tills jag slutligen efter cirka 8-10 omgångar avslutar.




Bladen är för torra och rostade för att expandera speciellt mycket alls, men så här ser de ut efter avslutat värv. Fortfarande efter ganska sena bryggningar kommer det en svag fruktig doft emellanåt.

Samt, framför allt, den där underliggande skärpan/smaken jag uppskattar så mycket.

Trevligt te och en intressant erfarenhet jag gärna upprepar.

Tack till Sebastian för smakprov!




Och så, för att jag kan, och blev påmind om hur jävla bra serien är:



ett lite mindre hack&slash-betonat ögonblick ur Higurashi...




*=Twitter, that is. Om någon känner lust att följa mig så finns jag här.